Den inhemska möbelindustrin befinner sig i en pressad sits. Cirkulära lösningar och second hand är på frammarsch men frågan om lösningar på bred front som är positiva för miljön är ännu olösta, trots bland annat skärpta krav på hållbarhet i EU.
Hållbarhet har blivit en allt viktigare utmaning för företag i olika branscher och möbelinudstrin, som också i övrigt står inför ett antal utmaningar, är inget undantag. Samtidigt som företag lyfter fram cirkulära lösningar, återbruk och second hand uppstår också frågor om vad hållbar konsumtion innebär i praktiken. Räcker det att köpa begagnat eller måste vi konsumera mindre överlag?
Att industrin kämpar med lönsamhet visas exempelvis av att inhemska möbeljätten Asko gick i konkurs i våras, men köptes senare upp av affärsmannen Toivo Sukari. Han har i olika intervjuer framfört att han vill föra möbelindustrin i Finland till nya höjder. I dessa intervjuer har tonvikten legat vid att fånga upp konsumenter som dras till idén om ”finländsk kvalitet”. Den stora konkurrenten är naturligtvis IKEA med sina billiga möbler och sin välutvecklade webbshop. Att massproduktionen av möbler inte är hållbar är tydligt, men hur mycket väger miljövärden i en pressad bransch?
Max Heino är vd för Mjuk, ett möbelföretag inriktat på second-hand. Han beskriver hållbarheten inom möbelindustrin som en komplex fråga; diskussionen handlar både om hur möbler produceras och hur människor väljer att konsumera dem.
– Man kan ju tänka på det här från olika perspektiv. För det första har vi valet mellan att köpa cirkulärt, köpa second hand, eller köpa nytt. Och för det andra: när det gäller nya möbler måste man ta i beaktande hur de är producerade.
Han berättar att nordiska möbeltillverkare känner sig pressade av utbudet av billiga produkter och kopior som säljs via internationella aktörer som Temu. Enligt Heino finns det en tydlig konflikt mellan att uppmuntra kunder att göra hållbara val och att samtidigt kunna konkurrera på en global marknad där pris ofta väger tyngst.
Heino förklarar också att cirkulära lösningar inom möbelbranschen fortfarande är betydligt svårare att bygga upp än inom exempelvis elektronik- och klädindustrin.
– Ingen har egentligen ännu löst frågan i stor skala.
Den största utmaningen är logistiken. Möbler är stora, tar mycket plats och har relativt lågt värde i förhållande till sin storlek. Han jämför med elektronik och säger att samma utrymme som ett skrivbord tar upp skulle kunna fyllas med produkter värda tusentals gånger mer.
Nya krav
Heino berättar att många företag inom möbelindustrin följer EU:s hållbarhetsarbete noggrant, även om flera regler fortfarande håller på att utarbetas. Han nämner diskussionen om kraven på att företag ska rapportera hur mycket produkter de förstör eller som de slänger, det vill säga produkter som förblivit osålda. Medelstora och stora bolag måste varje år rapportera hur mycket möbler de har förstört eller slängt bort.
Möbelindustrin i Europa går mot ett större producentansvar. Det innebär att företag som säljer möbler och madrasser inte längre bara ansvarar för att tillverka och sälja sina produkter, utan också för hur de samlas in, återvinns och tas om hand när de blir avfall. Syftet är att minska avfallsmängderna, öka återvinningen och driva utvecklingen mot en mer cirkulär ekonomi. Flera europeiska länder har redan infört sådana regler, och det väntas bli vanligare i resten av EU framöver.
Enligt Heino kan sådana regler göra att media och konsumenter utövar hårdare press på företag att minska sitt avfall och hitta mer hållbara lösningar. Mjuk arbetar tillsammans med tillverkare och återförsäljare för att sälja vidare produkter som annars riskerar att bli avfall. Det handlar bland annat om returprodukter, showroommöbler, produkter med små transportskador eller möbler som blivit kvar i lager efter att de tagits ur sortimentet.
– Det skapas jättemycket möbelsvinn. Mycket av det här bara förstörs eller återvinns.
Han menar att second hand kan fungera som ett kugghjul i branschen genom att företag får hjälp med att hitta nya hem för dessa produkter istället för att de kastas bort.
Enligt Heino finns det en tydlig konflikt mellan att uppmuntra kunder att göra hållbara val och att samtidigt kunna konkurrera på en global marknad där pris ofta väger tyngst.
Svinnet är stort
På frågan om cirkulära tjänster kan leda till ökad konsumtion säger Heino att frågan är komplicerad. Han berättar att människor möjligtvis kan känna sig mer lockade att köpa nya möbler om de vet att de enkelt kan sälja dem vidare senare.
– Om det finns ett lätt sätt för konsumenter och företag att sälja vidare sina möbler har de möjlighet att satsa på lite bättre möbler om de köper nytt.
Samtidigt menar han att dyrare möbler ofta är tillverkade av bättre material och håller längre, vilket kan vara positivt ur hållbarhetssynpunkt. Han säger också att mindre företag kan bidra positivt till att större möbelbolag förändrar sina arbetssätt, eftersom de mindre aktörerna hjälper till med att hantera problemen i efterhand.
Enligt Heino är ett kännbart problem fortfarande det enorma möbelsvinnet. Han menar att många företag saknar fungerande och skalbara lösningar för produkter som inte säljs eller som returneras.
– De har problemprodukter som de inte vet vad de ska göra med och i värsta fall åker de sedan iväg till soptippen eller samlar damm i ett lager.
Han avslutar med att betona att hållbarhet inom möbelindustrin fortfarande är en stor utmaning, men att cirkulära lösningar kommer att bli allt viktigare.
En omsvängning
Samtidigt finns det en annan sida av myntet: fungerar second hand-konsumtion som en lösning? Eller är det mera av ett plåster på såret medan vi försöker komma till rätta med roten till problemet?
Ilia Gugenishvili är biträdande professor i marknadsföring vid Åbo Akademi. Hans forskning fokuserar bland annat på hållbar konsumtion, konsumentbeteende och cirkulär ekonomi, vilket gör honom väl insatt i hur hållbarhetsfrågor påverkar både företag och konsumenter.
Hur har människors syn på second hand-konsumtion förändrats de senaste åren?
– För ungefär 20 år sedan förknippades second hand främst med ekonomisk nöd och var ofta något man inte pratade öppet om. Att bära second hand-kläder kunde till och med upplevas som tabu. Idag är second hand betydligt mer accepterat och konsumtion av second hand-varor uppmuntras. Forskning visar att människor idag köper second hand av andra än ekonomiska skäl. Butikerna attraherar numera konsumenter från många olika inkomstgrupper.
Gugenishvili anser att många uppskattar möjligheten att hitta unika plagg som inte finns i vanliga fast fashion-butiker. Och han menar att flera förändringar i samhället har bidragit till utvecklingen. Digitala plattformar har gjort det enklare att köpa second hand och intresset för miljö och hållbarhet har ökat.
En annan faktor är att synen på kvalitet har förändrats. Konsumenter är mer medvetna om material och föredrar ofta naturmaterial som ull eller kashmir, vilket kan vara dyrt att köpa nytt. Second hand gör dessa produkter mer tillgängliga.
Reboundeffekten
Finns det en risk att ökad second hand-konsumtion också leder till överkonsumtion?
– Att köpa second hand är allmänt taget mer miljövänligt eftersom produkters livslängd förlängs och avfall minskar. Men det innebär inte automatiskt att människor konsumerar mindre.
– Inom psykologin talar man om reboundeffekten, människor rättfärdigar fortsatt konsumtion efter att ha gjort ett hållbart val. Man kanske köper en second hand-produkt men fortsätter sedan att köpa fler saker totalt sett.
– För att konsumtion ska vara verkligt hållbar behöver den minska, inte bara byta form.
Second hand har blivit en stor industri. Många stora modeföretag och återförsäljare har trätt in på marknaden eftersom de ser affärsmöjligheter. Ofta kombineras försäljning av second hand med försäljning av nya produkter, vilket kan uppmuntra till fortsatt konsumtion. Vissa företag erbjuder också butikskrediter när kunder lämnar in gamla produkter, men dessa används ofta för att köpa mer. Därför finns det en tydlig risk att second hand också driver på ökad konsumtion.
Hur påverkar tjänster som Vinted eller Facebook Marketplace människors konsumtionsvanor?
– Plattformarna kan å ena sidan uppmuntra impulsköp genom att göra köpupplevelsen mer spelifierad och genom ständig exponering för produkter. Vissa användare blir beroende av att scrolla och leta efter nya fynd. Samtidigt har plattformarna gjort second hand mycket mer tillgängligt. Tidigare var det betydligt svårare att sälja vidare eller hitta produkter som passade.
– Tjänsterna har också bidragit till att förändra sociala normer. När fler ser andra köpa och använda second hand blir det mer kulturellt accepterat.
Framtiden för cirkulär ekonomi
Forskning visar att yngre generationer, särskilt millennialer och generation Z, generellt är mer positiva till second hand. Samtidigt levde äldre generationer ofta hållbart utan att använda det begreppet. De behöll kläder och möbler längre, reparerade saker och undvek onödigt avfall. Även om yngre generationer är mer öppna för second hand betyder det inte automatiskt att de är mer hållbara, säger Gugenishvili.
– Marknaden kommer sannolikt att fortsätta växa, men tillväxt innebär inte automatiskt ökad hållbarhet. Människor konsumerar som sagt inte nödvändigtvis mindre bara för att de handlar second hand. Verklig hållbarhet kräver minskad total konsumtion.
En faktor som kan påverka konsumtionen är stigande priser, säger Gugenishvili. Råmaterial och produktionskostnader blir dyrare, vilket kan förändra människors köpbeteende. Forskning visar att pris fortfarande är den viktigaste faktorn när konsumenter fattar beslut, även i länder med höga hållbarhetsambitioner.
Framtidens konsumtionsbeteende påverkas enligt Gugenishvili främst av politik och samhällsutveckling. Synen på hållbarhet kan förändras snabbt beroende på politiska och ekonomiska förutsättningar. Han tror att second hand-marknaden kommer att fortsätta växa, men om det leder till mer hållbar konsumtion återstår att se.
Foto: Privat
