Den militära och civila beredskapen trappas upp i vårt land. Forskaren Noora Kotilainen vid Helsingfors universitet varnar för en tilltagande militarisering av den finska samhällsdebatten.
Förvandlingen kom smygande. Klivet från fred till krig i hjärtat av Europa skedde i ett nafs den 22 februari 2022. Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina försatte hela den finska befolkningen i chocktillstånd. Resten är historia.
I ett slag uppstod politisk konsensus för ett finländskt Nato-medlemskap. Även vänsterpartierna kröp till korset. Sedan trappades Försvarsmaktens budgetanslag upp för att reagera på det militära hotet från Ryssland. Försvarsministeriet är nu landets enda ministerium som kan räkna med förhöjda budgetanslag per automatik. Samtidigt blöder alla andra samhällssektorer efter budgetnedskärningar i försöken att stävja statsskulden.
Enligt forskaren Noora Kotilainen vid Helsingfors universitet har det uppstått en ny politisk diskurs som andas militarism, vilket försvårar diskussionen om fredsförhandlingar och behovet av avspänning.
– Det talas allt oftare om krig i det här landet. Och då tänker jag på det stora antalet debattörer som låter förstå att det endast är en tidsfråga tills Ryssland angriper Finland. Typ, kriget kommer, är du redo? Sådan krigshets snedvrider samhällsdebatten och ger inte diplomatin någon chans, säger Kotilainen.
Den militära maktens språk
Noora Kotilainen. Foto: Helsingfors Universitet
Ny Tid når henne per telefon efter arbetstid. Kotilainen är en efterfrågad expert. Det här är redan hennes tredje intervju kring samma tema under en och samma dag. Kotilainen leder ett forskningsprojekt som går under namnet ”Den militära maktens språk i den finska demokratin.” Projektet finansieras av Konestiftelsen och har rönt stor uppmärksamhet i etablerade massmedier.
– Jag har inte tillgång till sekretessbelagd information eller den ryska underrättelsetjänstens rapporter, men jag har än så länge inte snubblat över källor som skulle påvisa att Ryssland planerar ett militärt anfall mot Finland. Varför skrämma upp den finska befolkningen i onödan? frågar Kotilainen retoriskt.
Hon ifrågasätter inte det faktum att den ryska krigsapparaten utgör ett reellt hot mot freden i hela Europa. Det är den polemiska och politiska bristen på alternativ hon vill komma åt.
– Paniken efter februari 2022 var så stor att ingen ville se hur splittrat Nato var då vi lade in vår ansökan. Turkiets soloåkande och Donald Trumps ovilja att ge Europa säkerhetsgarantier eller förse Ukraina med vapen visar med önskvärd tydlighet att Nato inte utgör den stadiga klippa som vi har hoppats på, säger Kotilainen.
Upphandlingen av nya försvarssystem kommer främst att gynna det militärindustriella komplexet i USA och Israel, men inte den finska välfärden.
Vill se nyktra analyser
Enligt Kotilainen har militarismen lett till en alternativlöshet i debatten kring säkerhetsläget i Europa.
– Forskarkollegan Tuomas Forsberg har varnat för risken att förväxla egna förhoppningar med en realistisk lägesbild då riksdagens försvarsredogörelse och fredsförhandlingarna i Ukraina har varit på tapeten. Nu ser vi konsekvenserna av Natos interna splittring. Det finns ingen historisk evidens för att medlemskap i militära allianser skulle garantera fred i större utsträckning än alliansfrihet.
Vad menar du med militarism – handlar det om krigshets?
– Militarism kan gestaltas som en undermedveten ideologi och ett tänkesätt som bygger på militära värderingar som hävdar att kriser kan lösas med våld. Ett överdrivet starkt fokus på militära lösningar innebär ofta att andra hotbilder såsom ekologiska problem eller klimatförändringens effekter får en underordnad betydelse i säkerhetspolitiska lägesbedömningar.
Alternativlöshet och självbedrägeri
Noora Kotilainen efterlyser en levande debatt om alternativa sätt att främja fred och få ett slut på kriget i Ukraina.
– På grund av vårt fokus på den militära beredskapen diskuteras inte diplomatiska lösningar och förutsättningarna för fredsförhandlingar i lika stor utsträckning.
Kotilainen ifrågasätter bland annat tanken att satsningar på försvaret skulle ge en ökad samhällsnytta.
– Upphandlingen av nya försvarssystem kommer främst att gynna det militärindustriella komplexet främst i USA och Israel, men inte den finska välfärden.
Enligt Kotilainen har vi invaggats i en naiv och verklighetsfrämmande bubbla som inte beaktar kalla fakta. Det här försvårar realistiska analyser av kriget i Ukraina, anser hon.
– Samhällsdebatten har gått i lås. Bestörtningen var väldigt stor nyligen då Rysslands förslag till fredsavtal läckte ut till medierna. Det är konstigt att vi blir förvånade över att Ryssland använder våld som påtryckningsmedel. Vi hoppas så innerligt att Ukraina ska vinna det här kriget att vi bortser från det faktum att det europeiska stödet till Ukraina sviktar och att Ryssland är en kärnvapenmakt som endast ser till sina egna intressen.
Du går mot strömmen i egenskap av forskare. Har det vållat dig problem?
– Nej, det är helt okej att anmäla avvikande åsikt och ifrågasätta mina synpunkter. Jag hoppas att min forskning ger upphov till debatt. Till exempel boken om militarism som jag och kollegan Susanna Hast gav ut i fjol har diskuterats flitigt, vilket är en bra sak.
Boken ”Sodan pauloissa: Militarismi suomalaisessa yhteiskunnassa” (Besatt av krig: Militarism i det finska samhället) gavs ut av förlaget Gaudeamus i fjol.
Läs ocksä: ”Viljan att försvara vårt fosterland är stark”
