Trump-administrationen försöker utvisa hundratusentals haitier från USA. Samtidigt liknar Port-au-Prince en krigszon på grund av gängvåld, och stora delar av landet lider av hungersnöd. Då de amerikanska biståndspengarna sinar är det bara de kommersiella paramilitära styrkorna – från USA – som mår gott i Haiti.
Under de senaste månaderna har gatorna i Miami-stadsdelen Little Haiti varit ovanligt tomma. Aktivisten Sophie* vid Haitian Neighborhood Center Sant La, ett stödcenter för amerikaner med haitiskt ursprung, berättar att människor har slutat gå till jobbet, till restauranger och till frisersalonger.
– Vissa har slutat gå ut över huvud taget, säger Sophie.
Denna rädsla har tilltagit ända sedan Donald Trump tog makten.
I juni 2025 meddelade inrikesminister Kristi Noem att Temporary Protected Status (TPS) – ett program som ger över en halv miljon haitier tillfälligt skydd i USA – skulle avslutas. Hundratusentals haitier, varav vissa hade bott i USA i decennier, riskerade därmed att deporteras.
Många av de i USA bosatta haitierna började få brev från federala myndigheter. ”Försök inte stanna kvar i landet – federala myndigheter kommer att hitta dig”, stod det i dem.
Två dagar innan utvisningarna skulle börja verkställas, den 2 mars i år, blockerades beslutet. En federal appellationsdomstol i Washington, D.C. slog fast att processen sannolikt varit rättsligt bristfällig. Trump-administrationen överklagade hos Högsta domstolen.
Landets haitiska befolkning fortsätter att präglas av rädsla.
”Äter hundar”
Haiti har länge varit i centrum för Trumps främlingsfientliga retorik. Redan 2017 ska han, enligt rapporter från bland annat The New York Times, ha sagt att ”alla haitier har aids” under ett internt möte i Vita- huset. Sedan kom presidentvalskampanjen.
”I Springfield äter de hundarna. De äter katterna”, sa han under en tv-debatt med presidentkandidaten Kamala Harris. Han syftade på den haitiska diasporan.
Påståendet avfärdades av Springfields polis och guvernör, men spreds vidare av framstående republikaner. Haitier runt om i landet började utsättas för hot och hatbrott. De vittnade om hur främlingar ropade ”dog eaters” efter dem på gatan.
Sophie säger att många haitier i USA ser sig om efter möjligheter att flytta till släktingar i Kanada och Europa. De vill inte längre bo i USA. Men tillbaka till Haiti kan de inte åka.
– De har ingenting att återvända till. Deras hem har ofta bränts ned av väpnade gäng, säger hon.
USA:s haitier
Det bor cirka 1,2 miljoner haitier i USA enligt de senaste uppskattningarna från U.S. Census Bureau och Pew Research Center (2023).
Av dessa är:
- omkring 700 000 födda i Haiti.
- resten födda i USA med haitisk bakgrund.
- Cirka 520 000 har, eller är berättigade till, Temporary Protected Status (TPS) på grund av naturkatastrofer och politisk oro i Haiti.
Gängen har makten
”Res inte till Haiti av något skäl”, slås det fast i det amerikanska utrikesdepartementets officiella råd till amerikanska medborgare. På sidan anges skälen: ”kidnappningar, brottslighet, terrorism, oroligheter och bristande sjukvård”.
Toussaint Louverture International Airport – uppkallad efter frihetskämpen som gjorde Haiti till världens första svarta republik – brukade vara landets pulsåder. När landet blomstrade var flygplatsen porten in i landet för turister, och i kristider en livlina för internationellt bistånd. Den har överlevt naturkatastrofer, epidemier och politisk oro.
Nu är restaurangerna som en gång serverade haitiskt öl och cassavabröd igenbommade. Butikerna med färgglada tyger och hantverk likaså.
I mars förlängde den amerikanska luftfartsmyndigheten sitt förbud mot kommersiella flygresor till huvudstaden, och utökade restriktionsområdet till att även omfatta- delar av södra och centrala Haiti samt -Artibonite-regionen. Anledningen är risken för beskjutning från kriminella gäng.
De skjuter mot helikoptrar, lågt flygande plan – och mot flygplatsen.
Flygplatsen har visserligen öppnat igen efter att ha stängts upprepade gånger sedan 2024. Utan amerikanska flygbolag som Spirit Airlines och American Airlines, som tidigare flög flera gånger dagligen, blir den mörka och tysta flygplatsen ändå en symbol för Haitis isolering och förfall.
Idag kontrollerar gängen nästan hela huvudstaden Port-au-Prince. De slåss mot varandra, bildar tillfälliga allianser och samarbetar med politiker. De har en stor arsenal av avancerade vapen, varav de flesta smugglas från USA.
Idag kontrollerar gängen nästan hela huvudstaden Port-au-Prince. De slåss mot varandra, bildar tillfälliga allianser och samarbetar med politiker. De har en stor arsenal av avancerade vapen, varav de flesta smugglas från USA.
USAID-bortfallet förödande
En stor del av huvudstaden har bränts ned. Hem, regeringsbyggnader, sjukhus, radiostationer och museer står i ruiner. Nästan en och en halv miljon människor har drivits på flykt – till övergivna byggnader, gator och kyrkogårdar. Skolor är fyllda med barn som sover på golvet, men som inte längre går i skolan.
– Så frågan är: vart hade de tänkt skicka de deporterade? säger –Grégoire Goodstein, chef för International Organization for Migrations verksamhet i Haiti.
Han möter mig på sitt kontor i centrala Port-au-Prince. Många av hans kolleg0r har kidnappats och han säger att eldstrider ibland tvingar dem att stanna inomhus i flera dagar i sträck. Det är den värsta kris han har upplevt.
Precis som andra FN-chefer i Haiti har han ytterligare ett problem: Trumpadministrationen har monterat ned USAID, den amerikanska biståndsmyndigheten.
Det är nämligen inte bara den amerikanska migrationspolitiken som slagit hårt mot haitier. Trumps
bistånds-, utrikes- och säkerhetspolitik
påverkar Haiti mer än nästan något annat land. Det är ett av världens mest biståndsberoende länder och fram till förra året var det USAID som var den största bidragsgivaren.
De uteblivna USAID-pengarna har tvingat IOM att lägga ned sitt enda program riktat till personer som deporterats till landet.
Hyllorna gapar tomma
En timme bort, på Fontaine-sjukhuset i en av huvudstadens största kåkstäder, Cité Soleil, berättar chefen Kareen Ulysse att det minskade biståndet från USAID syns tydligt i deras lager.
Hon visar tomma hyllor i matskåpet på sjukhusets avdelning för undernärda barn, som väntar på leveranser av ris, bönor, olja och mjölk-ersättning. Leveranserna kommer från organisationer som Food for the Poor och UNICEF, som i sin tur fått pengar från USAID. Nu är leveranserna både färre och mindre.
– Leveranserna från UNICEF har minskat till ungefär en tredjedel jämfört med förra året, säger Ulysse.
Hon har också märkt att individuella donatorer – varav omkring 90 procent bor i USA – har slutat donera.
– Vi såg en kraftig nedgång efter att Trump tillträdde, och det har fortsatt sedan dess. Varje vecka får jag mejl från donatorer som avslutar sina månatliga bidrag. Det handlar oftast om små summor – 10 eller 25 dollar – men tillsammans blir det mycket. Jag tror att många vill spara sina pengar eftersom de inte vet vad Trumps politik kan leda till.
Haiti är nu det land i världen där flest människor per capita lider av hunger. Detta är också en av världens mest försummade kriser, enligt World Food Programme.
Wilfred Nkwambi, programchef för WFP i Haiti, vill inte uttala sig om effekterna av USA:s minskade stöd. Han menar att ämnet är känsligt och att bristen på hjälp handlar om mer än bara Donald Trump.
– Det finns så många kriser – Gaza-, Sudan, Ukraina, naturkatastrofer på andra håll – och donatorerna är hårt pressade, säger han.
Precis som många andra anser han att det enda sättet att långsiktigt lösa krisen är att lösa bristen på säkerhet.
Säkerhetsföretag fäller bomber
Det var snart två år sedan en multinationell polisstyrka ledd av Kenya anlände till Haiti. Den finansierades till stor del av USA, och var ämnad att stärka Haitis underbemannade polis-kår i kampen mot gängen.
Många haitier betraktar insatsen som ett fiasko.
– De kunde aldrig mäta sig med gängen i antal eller utrustning, säger Rosy Auguste Ducéna, jurist och programchef vid National Human Rights Defense Network.
När styrkans mandat gick ut i oktober förra året lade USA tillsammans med Panama fram ett förslag om att skapa en fem gånger större styrka: en så kallad ”Gang Suppression Force”. De första soldaterna anlände i december, men det råder stor osäkerhet kring finansieringen. FN genomgår en ekonomisk kris, inte minst till följd av minskade bidrag från USA, och det är oklart vilka länder som faktiskt ska bidra till styrkan, vilket lett till att dess utplacering har försenats.
Under tiden anlitar regeringen privata säkerhetsföretag, med drönare, helikoptrar och tung beväpning – framför allt från USA.
Sedan 2025 har fler än 1 200 personer dött i drönarattacker omkring Port-au-Prince, enligt Human Rights Watch. Kareen Ulysse berättade nyligen i amerikansk tv hur drönare ”fäller bomber” nära hennes sjukhus och vädjade om att sjukvårdsinrättningar måste skonas.
Blackwater spökar igen
Enligt experter söker privata militära aktörer nya marknader efter att USA:s krig i Afghanistan och Irak avslutats, och ser möjligheter i latinamerikanska länder. Bland de kontrakterade i Haiti finns Erik Prince, grundare av det kontroversiella företaget Blackwater, som anklagades för en massaker på civila i Irak 2007. Uppgifter tyder på att företaget kan få en prestationsbaserad provision på upp till 20 procent av ökade tullintäkter samt en fast avgift på importvolymer.
Fednel Toussaint, talesperson för det övergångsråd som styrde Haiti fram till dess upplösning i februari 2026, säger att det drastiska läget kräver drastiska åtgärder.
– Haitis befolkning behöver säkerhet över allt annat. Därför kan regeringen tvingas acceptera villkor som man normalt skulle ha avvisat.
I bukten utanför Port-au-Prince ligger tre amerikanska krigsfartyg. Officiellt är de där för att bekämpa narkotikahandel. Operationen kallas ”Operation Southern Spear”.
I ett uttalande beskrev den amerikanska ambassaden insatsen som ett uttryck för ”USA:s orubbliga engagemang för Haitis säkerhet och framtid”.
På Fontaine-sjukhuset i en av Port-au-Princes största kåkstäder, Cité Soleil. Foto: Octavio Jones.
USA och Haiti: en sårig relation
När Haiti blev skådeplats för världens första framgångsrika slavuppror 1804 vägrade USA att erkänna den nya staten – världens första svarta republik – av rädsla för att upproret skulle sprida sig. I stället tvingades Haiti betala ett enormt skadestånd till Frankrike, finansierat genom lån från bland annat amerikanska banker. Landet lyckades aldrig ta sig ur den efterföljande skuldkrisen.
Mellan 1915 och 1934 ockuperades Haiti av USA, officiellt av säkerhetsskäl. USA tog kontroll över landets ekonomi, tullsystem och säkerhetsstyrkor och etablerade en egen militär närvaro. Ockupationen har i efterhand kritiserats för att ha undergrävt Haitis självbestämmande, utnyttjat dess resurser och bidragit till långvarig politisk instabilitet.
*Sophie heter egentligen något annat. Hon bad om att få vara anonym då hon inte har mandat att tala i medier.
Foto: Octavio Jones
