I april stod jag vid floden Donaus strand och bevittnade något historiskt. Tusentals personer hade samlats för att följa med Ungerns valkväll och se resultatet, och när det var klart att oppositionen storsegrat strömmade mer folk till. Till slut var gatorna fulla av flera tiotusentals firande ungrare. De grät, kramade varandra och sköt champagnekorkar i luften.
En av dem jag talade med där sade något som jag har tänkt på flera gånger sedan dess. Viktor Orbáns självutnämnt illiberala system kritiserades bland annat för att ha förstört utbildningen i landet. Speciellt på landsbygden beskrevs förhållandena som undermåliga.
“Orbán har förstört utbildningen. Han vill göra barnen dumma för det är lättare att härska över ett fördummat folk,” sa han.
Strax efter det började jag på ett nytt jobb, där en del av arbetsuppgifterna är att posta artiklarna vi skriver på sociala medier och köpa betald reklam för dem. Där stötte jag på ett hinder jag inte insett att många små medier, som också Ny Tid, tampas med. Det är närapå omöjligt att nå ut med sitt innehåll på grund av de regler som gäller på till exempel Facebook och Instagram för betald reklam.
Bakgrunden ligger i EU:s försök att reglera some-jättarna. Förra året införde EU ett krav på att det i politisk reklam bör framgå vem som betalat för reklamen och hur mycket pengar som satts på den. Som hämnd införde Meta (som äger Facebook och Instagram) strikta restriktioner för hurdant innehåll man får igenom om man betalar för det. Det är fortfarande fritt fram att posta om politiska ärenden och föra politisk diskussion, men politisk reklam är helt förbjuden. Det innebär att man som politiker inte får köpa extra synlighet för det innehåll man postar. Men samtidigt stoppades också en hel del annat betalt innehåll.
Meta säger själva att det är beklagligt, eftersom EU:s nya regleringar försvagar väljarnas möjligheter att få information. Om EU:s regleringar är det bästa sättet att komma åt valpåverkan är en annan fråga, men mer information snarare än mindre skulle de bidra till ifall Meta följde dem. Då skulle man få veta vem som påverkar politiken i kulisserna. Metas motaktion däremot försvårar direkt väljarnas tillgång till information, inte bara om val och politik utan om samhället överlag.
För små medier är det här på många sätt helt avgörande. Hur ska man nå ut med sitt innehåll om man inte kan betala för det? Visst finns det där, men försvinner bland allt det som tävlar om uppmärksamheten med pengar. Långt över hälften av allt det jag postar på sociala medier och sedan försöker köpa reklam för refuseras direkt eller efter ett tag. När man klickar på motiveringen heter det alltid: “Det verkar som om du försöker posta något som berör val, politik eller sociala problem inom EU”. För detta är det inte tillåtet att köpa reklam. Under paraplytermen “sociala problem” faller en klar majoritet av den seriösa journalistiken. Postar jag ett myspysreportage om en peruviansk influencer i Finland går det igenom direkt, men postar jag ett reportage som på något sätt berör våld mot kvinnor, Iran, Donald Trump, demokrati, stormaktspolitik eller överhuvudtaget något viktigt att veta refuseras det direkt.
Samma problem stötte jag på när vi försökte göra reklam för min och min väninnas podcast Vallan maantiede om geopolitik – det går inte att köpa mer synlighet för den på Instagram. Samtidigt ploppar det med jämna mellanrum upp reklamer för podcasts som handlar om relationer, smink och annat som kan klassas som fluff. Inte ens sport ser man mycket av – det är ju trots allt en form av kultur som i allt högre grad är djupt politiskt.
Ju mer jag tänker på saken när jag scrollar i mitt flöde desto mer irriterad blir jag. Via sociala medier kunde jag få tillgång till massvis av relevant och intressant information och medier jag kanske inte annars kommit i kontakt med – men jag ser knappast deras innehåll om de inte kan köpa synlighet för det. Istället blir jag fördummad av fluff, och tänker igen på killen vid Donauflodens strand i Budapest.
När det betalda innehåll som går igenom är allt fluffligare är det mest fördummande innehåll som syns i våra flöden. Visst klickar vi mycket på fluff och det gör algoritmen ivrig och erbjuder oss mer fluff. Men ett stort problem är att vi aldrig ens får chansen att ens se något vettigt och relevant som vi kunde klicka på istället.
Om Meta verkligen var bekymrad över att ge väljarna tillgång till information skulle de agera på ett annat sätt. Men det är de inte, och det är värt att komma ihåg.
För trots allt, det är lättare att styra över ett fördummat folk.
