Tema: riksdagsval

Vi ställde några riksdagsvalskandidater frågor om välfärden.

av Janne Wass

1. Vad är det första du tänker på då du hör ordet ”välfärd”?

2. Vad ska du som riksdagsledamot göra för att stärka välfärdssamhället?

 

 

Lauri Alhojärvi
Feministiska partiet
(Helsingfors valkrets)

1. Grunden för välfärd är att människors grundbehov tillgodoses. De garanterar att individen har autonomi, ork och meningsfull sysselsättning. Vi lever ändå inte i ett vakuum, så vår välfärd byggs i relation till andra människor, natur och djur. Dessutom förändras folks levnadssituationer. Välfärd är alltså inte ett stabilt tillstånd, utan en global process som grundar sig på solidaritet. Välfärd föder mer välfärd. 

2. Var och en måste garanteras ett människovärdigt liv just nu. Därför är den första uppgiften att avskaffa fattigdom och hemlöshet. Vid sidan av detta bör man främja framtidens välfärd, vars återspeglingar naturligtvis syns redan i dag. Långsiktiga satsningar på välfärd kallas för framtidspolitik. Det betyder satsningar på barn och ungdom, miljö, utbildning, fred och demokrati, vetenskap och kultur. Välfärd skapas även genom att förkorta arbetstiden och ibruktagandet av en basinkomst som är stor nog att leva på. 

 

 

Anna Caldén
SDP
(Vasa valkrets)

1. Man ska ha tillgång till social- och hälsovård då man behöver det, hjälp enligt behov snabbt och enkelt. Vårdavgifterna ska hållas skäliga och får inte vara ett vara ett hinder för att söka vård. Man ska inte behöva välja mellan mediciner och mat. Det ska vara lika låg tröskel att söka hjälp för psykisk ohälsa som det är att söka hjälp för ett brutet ben. Terapigarantin bör införas, vilket innebär att man ska få avgiftsfri korttidsterapi inom en månad efter att man tagit kontakt. Det handlar om allas rätt till utbildning och sysselsättning. Det handlar också att man ska ha rätt till att delta i idrott och kultur. Att delta i kulturaktiviteter är en mänsklig rättighet som förebygger sjukskrivningar och ohälsa bland befolkningen.  

2. Jag vill satsa på de delar som gör att individen och samhället mår bra. Jag värnar om satsning på utbildning och sysselsättning. Jag vill värna om att kostnaderna för dagvård och social- och hälsovård hålls på en låg nivå så att alla ska ha råd med dem. Jag värnar om att alla omfattas av den sociala tryggheten med sjukförsäkring, pensioner och de som inte själva kan eller får arbeta ska få vad de behöver. Jag satsar också på insatser som förebygger marginalisering. Här vill jag lyfta upp Finlandsmodellen för den avgiftsfria hobbyverksamheten bland barn och unga.  

 

 

Matilda Mickwitz
Finlands Kommunistiska Parti
(Helsingfors valkrets)

1. På en grundnivå handlar välfärd om att alla ska ha möjlighet till bland annat sjukvård och utbildning. Välfärd handlar också om rätten till ett bra liv, det vill säga till exempel tillräckligt hög inkomst.

2. Jag vill jobba för en mer jämlik fördelning av skatterna. Höginkomsttagare måste betala mer skatt. Jag vill också jobba mot vårt nuvarande konsumtionssamhälle. Jag vill förbättra barndagvården och grundskoleutbildningen med högre löner och bättre arbetsvillkor. 

 

 

Elias Vartio
Piratpartiet
(Helsingfors valkrets)

1. Det första jag funderar på är att vad betyder egentligen, det vedertagna begreppet välfärd? Kan man ta det isär? Väl och färd? En bra resa framåt, tillsammans, genom livet? Ordlistan är tråkigare; att man har det bra, i motsats till fattigdom och otrygghet.

2. Jag vill ge individerna och familjerna mera verktyg för att hantera bland annat ekonomiska utmaningar. Konkret kunde det här genomföras i form av av vissa skattelättnader för personer som jobbar inom småbarnspedadogiken eller social- och hälsovårdsområdet. Det här skulle ta hand om två flugor i en smäll; för det första skulle dessa branscher bli mera konkurrenskraftiga vilket skulle bidra till att lösa personalbristen. För det andra kunde människor även hantera inflationen och de stigande räntorna genom att extraknäcka utan att den progressiva skatten tar bort hälften av tilläggsinkomsterna. För övrigt skulle jag vilja se till att skolornas byggda undervisningsmiljöer är en sådana där alla elever trivs och kan ta del av undervisningen. Som samhälle har vi inte råd med sämre inlärningsresultat och en växande skara barn som slutar att gå i skola. Det här är ett problem som bör tas på allvar. Tilläggsresurser och personal bör riktas till skolorna och lösningar sökas i samråd med eleverna, lärarna och familjerna – de som känner bäst till verkligheten och behoven i vardagen.

Lämna en kommentar