”Högern har fått definiera krisen”
Den ”obscena finansprofeten” Antti Ronkainen har på ett år blivit vänsterns främsta ekonomiska demagog. Ny Tid träffade honom för att få svar på en rad frågor angående den europeiska skuldkrisen.
”Vad borde jag fråga dig?”. Det är sällan jag inleder en intervju med de orden, men nu vill jag låta mitt intervjuobjekt ta de första stegen. Vi skall diskutera den europeiska skuldkrisen och jag känner mig inte helt bekväm i ämnet.
– Du borde ställa två frågor, svarar Antti Ronkainen.
Att tjäna på grekerna
Vem är det som dragit nytta av Greklands misär och hur har det gått till?
En av vårt lands kända ekonomidebattörer Vesa Puttonen, ger ett överraskande svar: han var själv en av dem som försökte det, även om det inte riktigt lyckades. Puttonen är professor i finansiering vid finska Hanken (en del av Aalto-universitetet) och en av dem som oftast uppträder som sakkunnig vid debatter om vår ekonomiska politik.
Eurokris i nyliberalismens fotspår
Heikki Patomäki lyckas behandla eurokrisen både på bredden och djupet, skriver Peter Lodenius.
Ytterligare en grekisk murmeldjursdag
I eurokrisens Grekland gäller det att bli hotat till livet eller utsatt för skadegörelse. Numera kräver staten 168 euro för att polisen skall påbörja en utredning, skriver Victor Tsilonis som är jurist och chefredaktör för den grekiska tidskriften Intellectum Journal.
Stabilitet med Tobinskatten?
Under det senaste halvåret har debatten gått het om en europeisk finanstransaktionsskatt. Det verkar som om en variant av Attac-rörelsens Tobinskatt håller på att bli verklighet.
