Tema: EU

av Fredrik Sonck

Att EU aldrig varit hetare än nu, betyder inte att EU någonsin varit speciellt hett. Beslutsfattandet i unionen har förvisso varit viktigt sedan den grundades, men det är de nationella parlamentsvalen som år efter år engagerat medborgare, medier och partier. Men EU blir ändå långsamt varmare: aldrig tidigare har så många högprofilerade finländska politiker ställt upp i valet till EU-parlament, som i sin tur fått lite mer att säga till om i relation till unionens övriga organ.

Men att valfrågorna år 2014 är fler och kanske också mer väldefinierade än tidigare betyder i sig inte att det blivit lättare att hitta en rimlig position mellan sund EU-skepsis, å ena sidan, och destruktiv nationalism och isolering, å andra sidan.

Europa och EU står inför många utmaningar. En del är så akuta att de måste hanteras av unionens befintliga organ, och också EU-motståndaren måste erkänna att en hypotetisk nedrustning av gemenskapen inte skulle göra exempelvis klimatkrisen mindre gränsöverskridande. Samtidigt tampas EU fortfarande med svåra legitimitetsproblem, och på sikt är det abstrakta, elitistiska EU lika ohållbart som fossilsamhället. Det som ibland verkar saknas är en insikt om att legitimitet bara i viss utsträckning är en fråga om demokratiska procedurer och former för ansvarsutkrävande. Legitimitet handlar också om att det finns ett genuint och allmänt erkännande för ett system, och åtminstone delar av dess innehåll.

En internationell ledare med stor legitimitet är påven. Trots att ämbetet tillsätts genom en extremt sluten process, och trots att ansvarsutkrävningen är så gott som obefintlig, kan Franciskus I falla tillbaka på ett tryggt erkännande bland världens katoliker, vilket ger en kulturell legitimitet som EU-kommissionen faktiskt bara kan drömma om. Det vore för övrigt en förenkling att förklara skillnaden med religiös tro i sig; det handlar om en långvarig process som överskridit inte bara nations- utan också språkgränser.

Det Europa (inte bara EU, egentligen) behöver, är något liknande, en gemenskap som existerar utanför institutionerna och det formaliserade samarbetet, kort och gott en levande europeisk offentlighet. I viss mån existerar en sådan, till exempel inom akademiska sammanhang, eller inom avgränsade professioner, men sällan bland en bredare allmänhet – här finns nog vissa gemensamma referensramar (kulturarv, populärkultur), men få verkliga friktionsytor och möten. En överväldigande majoritet av finländarna har ingen som helst aning om tongångarna om EU:s fiskepolitik i den spanska debatten, eller om hur Polen diskuterar TIPP-avtalet. Vi vet att Sydeuropa ibland försöker påkalla Nordeuropas uppmärksamhet gällande migrationstrycket mot Europas gränser, men någon dialog mellan syd- och nordeuropeiska ledarsidor är svår att se.

Frågan om den gemensamma europeiska offentligheten knyter an till frågan om den gemensamma europeiska identiteten. Identitetsdiskussionen är knepig, och vid sidan av det positiva som kunde spira ur en substantiell gemenskap finns också uppenbara risker för utestängning. Om det europeiska betraktas som liktydigt med det kristna arvet eller upplysningen, kan det till exempel osynliggöra Europas muslimska historia. Som ett svar på detta finns typiska EU-slagord som ”United in diversity”, en sorts strategi för att göra mångfalden – eller icke-gemenskapen – till en dygd. Det finns något sympatiskt i ansatsen, visst, men heller inte så värst mycket användbart byggmaterial.

Som Carl Henrik Fredriksson säger, med en hänvisning till Habermas offentlighetsteori i intervjun här intill, är det förmodligen medierna som har en nyckelroll om det ska uppstå något genuint europeiskt samtal: ”En europeisk offentlighet vore i Habermas mening en väv av medier och andra deliberativa forum där transnationella värderingar — eller, om man inte gillar ordet värderingar, transnationella praktiker — kan formuleras, formas och omformas och överstatliga politiska institutioner kan hämta sin legitimitet”.

 

Fredrik Sonck

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.