susanne ringellJag måste bekänna det genast: jag är svag för helsingforsskildringar. För verk som andas Helsingfors, som tar mig, läsaren, till konkreta (verkliga eller föreställda) platser och som förmedlar levda liv, kroppar, passioner och vardag. Mitt Helsingfors är präglat av hus och platser laddade med kulturhistoriska detaljer, feministisk aktivism, arkitektonisk skönhet, havsvindar och det är kryddat med skvaller och skrönor. Mitt Helsingfors är präglat av fiktiva skildringar av författare såsom Saisio, Lindblad, Westö, Ringbom, Chorell, Tikkanen, Smirnoff, Backlén, Rosenlund & co. Och inte minst av texter av Susanne Ringell.

Susanne Ringells i höstas utkomna Guiden är ett välkommet tillskott till min privata samling. Det är en hybrid av en guidebok och en självbiografisk essäsamling, med korta texter som utgår från platsens betydelse i den privata livshistorien. Boken tecknar en vacker båge från ett nu i Kronohagen – författarens hem under de senaste 35 åren – och i dess närmiljö, tar ett kliv tillbaka i tiden till det första barndomshemmet på Eriksgatan, över långa bron till hemmen i förortsparadisen i de Östra stadsdelarna, till skolgången i Brändö, till ungdomens vilda år i Drumsö samt till åren då hon guidade turister i Helsingfors, för att åter landa i Kronohagen där de första erfarenheterna av teaterscenen ledde till mötet med den blivande maken. Mellan dessa poler ryms många berättelser, anekdoter, historiska nedslag och helsingforskuriosa på kännspak ringellska.

Mycket är bekant i Guiden för oss som älskar staden Helsingfors och hennes uttolkare Ringell. Att läsa Guiden är som att ledsagade av Ringells röst och humor följa på en vandring i hennes hemkvarter där stort varvas med smått, kulturhistoriska fakta med privata kuriosa, krogbesök och turister med vackra vyer. Vi lär oss se staden genom hennes filter, den böjda linjen som genomsyrar staden, kolberget på Hanaholmen och Sörnäs Gasklocka, vi hör spårvagnens knarrande längs skenorna och minns hennes gudföräldrar Adolf och Tyra på linjen mellan Arabia och Sandviken. Ett viktigt spår i Guiden är berättelsen om en klassresa, om förorten öster om broarna som en magisk plats, om broar och gravgårdar som klassmarkörer.

Guiden är en vacker, liten bok som förgylls av Sanna Manders illustrationer. Det är en perfekt bok i lämpligt format för läsestunder i Botaniska trädgården, på Fågelsångens café, på spårvagnen eller på Kronohagens kajkant med utsikt över Fiskehamnen. Och den får mig att bege mig på en resa in i mitt eget Helsingfors, det Helsingfors jag skapat som vuxen och det jag burit med mig sedan min barndom genom min mors och hennes släkts berättelser.

Rita Paqvalén

Susanne Ringell: Guiden.
Schildts & Söderströms, 2014.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.