Nyöversatt Saarikoski med språkligt flyt

Bokförlaget Ersatz har gett ut en nyöversättning av Tiarnia I–III, den beryktade trilogin med vilken Pentti Saarikoski avslutade sitt värv mellan 1977 och 1983. Thiarnia med h heter den tidigare översättningen som hustrun Mia Berner gjorde på basis av Saarikoskis råöversättning. Den nya titeln motsvarar den finska versionen av Saarikoskis låtsaslatinisering av Tjörn, den ö i Bohuslän där han tillbringade sina sista år med Berner. Tiarnia är alltså Saarikoskis Tjörnsvit och består av tre diktsamlingar: Dansgolvet på berget, Bjuda upp till dans och Dunklets danser. Den imponerande tredje delen heter i Berners version Den dunkles danser men har nu fått en ny titel. Oscar Rossi står för nyöversättningen som eftersträvar samma flyt som i Saarikoskis finska original.

På samma sätt som Eino Leino hade Pentti Saarikoski två storhetsperioder. Trots många år av missbruk av rusmedel reste sig hans lyrik från askan till ett avslutande crescendo. Ungefär så här lyder författarmyten som på sätt och vis är arketypisk för en finsk poet. Det finns en klarhet och lätthet i Saarikoskis sena diktning som ställer översättaren inför en speciell utmaning. Rossi klargör sina tankar kring översättningsarbetet i efterordet som också har publicerats i Ny Tid 4/2018. Ribban är högt ställd men i det stora hela återfinns poetens språkliga flyt i översättningen. Att ge ut en nyöversättning är en kulturgärning av förlaget Ersatz och förhoppningsvis får Saarikoski nya svenskspråkiga läsare tack vare denna insats.

Saarikoski var redan under den första storhetsperioden på 1960-talet känd för att blanda högt och lågt. Förutom för långa konversationsdikter hör även kortare, kärnfulla dikter till hans mest typiska repertoar. Vassheten i lyriken är om möjligt ännu skarpare i de sena dikterna. Om Saarikoski var en kändiskommunist på 1960-talet, är desillusionen med politiken kännetecknande för Tiarnia. I den andra delen av sviten möter läsaren bland andra Edvard Gylling, den finländska kommunistledaren som flydde till Sovjet och fick sätta livet till i Stalins utrensningar.

I det här smakprovet, dikt XXVI i den första delen av Tiarnia, har den äldre översättningens ”St. Stefans dag” fått ge vika för annandagen. Också annars är den här dikten ett exempel på hur nyöversättningen har gett Saarikoskis svenska språkdräkt ett ansiktslyft:

På annandagen

sitter jag i köket hos folk

dricker öl och lyssnar till språket

som är deras angelägenhet, deras minnen

och blir förskräckt, säger något

men det trillar

ur munnen som en hästsko i golvet

Topi Lappalainen

Pentti Saarikoski: Tiarnia I-III.
Översättning: Oscar Rossi.
Ersatz, 2017.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *