Somaliland paradoxernas afrikanska demokrati
Somaliland, som till skillnad från övriga Somalia kännetecknas av politisk stabilitet, fred och demokrati, har fortfarande inte erkänts som ett självständigt land av en enda annan stat. Gérard Prunier skildrar de paradoxer som omger Somaliland. Artikeln publicerades ursprungligen i franska Le Monde diplomatique.
Kontrasten är slående: Somaliland – gränsland till Somalia, som är själva skolboksexemplet på en kollapsad stat – ordnade den 26 juni 2010 ett av de mest demokratiska och klanderfria valen som ägt rum på den plågade afrikanska kontinenten på flera år. Det är en paradox som till stor del kan förklaras genom landets koloniala historia.
När Storbritannien vid slutet av 1800-talet ockuperade regionen, hade den pragmatiska
kolonialmakten endast två avsikter: att hindra fransmännen från att nå en strategisk punkt vid Röda havet och att obehindrat kunna
frakta förnödenheter till sin närliggande ökenkoloni Aden. Britterna var inte intresserade av att göra själva kolonin vinstbringande, och nöjde sig med en minimal förvaltning och blandade sig inte mycket i de effektiva strukturer för försörjning och medling i betesmarkskonflikter (något som är oundvikligt i nomadiska samhällen) som redan fanns hos ursprungsbefolkningen.
