SAGAN OM SATU
Jean Sibelius och ett finskt kulturkomplex Sånger kan jag, som ej konungens maka, ej son av mänska kan. (Eddan)
Publiceringen av Jean Sibelius dagbok i december 2005 – på tonsättarens 140-årsdag – var en efterlängtad händelse bland forskare och sibelianer. De personliga anteckningarna är ofta färgstarka men aldrig skandalösa, vilket ryktet i ett skede gjorde gällande. Därför kan man undra över att familj och rättsinnehavare ännu på 1990-talet bestämt motsatte sig ett offentliggörande. Den närmast liggande förklaringen är att vår bild av personen Sibelius kompletteras på ett sätt som inte anses odelat önskvärt. Ett porträtt redan hugget i finsk granit har inte ansetts tarva någon ny ciselering, åtminstone inte med svensk mejsel. Det svenska i tonsättarens privata person framträder emellertid klart i dagboken: mellan 1909 och 1944 behövde Sibelius endast något tiotal ord på finska för att uttrycka sina innersta känslor.
