”I sitt stilla sinne väntar varje arbetare på löneförhöjning”

av Ny Tid

Ny Tids intervju med arbetarförtroendeman i Gamlakarleby

En medarbetare i Ny Tid har besökt Gamlakarleby och vänt sig till förtroendemannenen vid Gamlakarleby Kappfabrik. Vi frågar först om förhållandena på arbetsplatsen och vad arbetarna anser om lönefrågan. I vårt samtal kommer vi också in på det allmänna politiska läget och presidentvalet.

Sven Hjortsborg.

Sven Hjortsborg är platsförtroendeman vid Gamlakarleby Kappfabrik. Han berättar att fabriken som tillverkar överplagg för män och kvinnor, anställer cirka 250 arbetare, av dem 200 kvinnor. Lön betalas enligt tariff, i huvudsak utförs ackordarbete, men lönen har på den sista tiden inte kunnat täcka de allt högre levnadskostnaderna. Priserna har stigit och fortsätter att stiga, men däremot har ingen löneförhöjning skett sedan 1 april 1948. Då verkställdes en allmän löneförhöjning på 5 1/2 %. Även i februari 1949 genomfördes en s.k. gropförhöjning på 5 %, men den förhöjningen kom inte många tillgodo.

I sitt stilla sinne går alla arbetare och väntar på en lönehöjning, säger Sven Hjortsborg. Vi är till 85 % fackorganiserade och alla arbetare tar det som en naturlig sak att deras fackliga centralorganisation skall bevaka deras intressen och göra allt för att höja medlemmarnas levnadsstandard. Arbetarna anser det vara rätt och billigt att lönerna åtminstone skall höjas i samma proportion som marken sjunker i värde. Men den uppfattningen blir mer och mer omfattande att FFC av i dag inte bevakar arbetarnas intressen, inte ens det egna förbundet gör det. Vid ett möte där man diskuterade lönefrågan menade förbundssekreteraren som så, att inte behöver lönen justeras, ingen arbetare har ju ännu svultit ihjäl på den nuvarande!

Hör sådana åsikter hemma i en fackförening? Ett är i alla fall säkert, de flesta arbetare är medvetna om att en ändring i ledningen måste fås till stånd. Förbättringar måste genomföras här liksom i hela samhället.

Då vi har en ren arbetarregering borde ju den saken inte vara så svår att ordna, säger Hjortsborg. Men om vi jämför vad [Mauno] Pekkalas regering gjorde och vad denna regering gjort för arbetarna finner vi att den förra genomförde både direkta förbättringar för oss och förbättringar som kom hela samhället till del. Däremot har vår arbetarregering gått direkt emot oss, den och alla dess underlydande instanser. Och inte bara det, i hela samhället har den lyckats skapa ett kaos på sin korta regeringstid. Nu har vi ett tillfälle att ge arbetarna en ny utgångspunkt, förbättrade villkor och en kursförändring för hela landet genom att rösta Pekkala till president.

Red

Fotnot: Familjeföretaget Gamlakarleby kappfabrik eller Kokkolan kappatehdas grundades 1938 av Evald och Anja Vainio, och det tillverkade i första hand damkappor av märket Master, som designades av Anja. Företaget var ett av Finlands största i sitt slag i Finland efter kriget, men gick i konkurs 1977, Verksamheten fortsattes då  av det nya företaget Master-Coat. Dess verksamhet flyttade från Karleby i början av 1990-talet, och det gick också omkull 2001.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.