Konstnärinnan Nina Katchadourian bor i New York men är hemma från Palo Alto och Pörtö, en väldigt kreativ tudelning verkar det som. På Åbo Konstmuseum har hon samlat sina arbeten från Pörtö som får också en finländare att titta två gånger.
På tåget till Åbo läser jag tidningen Images artikel om vad konst kostar och varför, jag lär mig ingenting men får rysningar av hur ytligt man kan se på konstmarknaden, att gallerister och konstnärer tillsammans konspirerar för att lura av publiken deras hårt förtjänade slantar låter 80-tal, och inte ens då var det väl många som lyckades. Få konstnärer lever på sin konst och få gallerister äter kaviar till morgonmål, men tydligen är det fortfarande hårt att smälta att en del faktiskt lyckas t.o.m. utomlands.
Nina Katchadourians utställning tar mig långt ifrån den problematiken, hennes underbara installationer, fotografier och videon på Åbo Konstmuseum är inte till salu och jag får helt ifred njuta av hennes huvudlösa idéer. För det är väl det konst egentligen handlar om. Att en stund få gå upp i en annan människas uppfattning av världen och på det sättet kanske få mera energi för sin egen eller åtminstone bara få vara, utan krav på att prestera själv.
Ninas arbeten är väldigt konkreta, foton på stenar och hav och spindelnät, men innehåller många dimensioner p.g.a. hennes interaktivitet med naturen. Att stenarna är släkt med varandra har man ju kanske aldrig tänkt på men när man ser deras släktträd på väggen blir det helt självklart. Och att svampar är väldigt fina iklädda cykeldäckslappningstarror. Den där minsta lilla torra mossan som växer på klippor får med namn på kända öar som Bali och Storbritannien en helt ny plats i geografin, dessutom är färgerna väldigt vackra och nu infinner sig ändå det där lilla habegäret. Vill ha den på min vägg!
Ninas mormor Nunni har fotograferat Ninas mamma Stina i natipaitu under många år och tillsammans har Nina och Stina letat fram samma platser och fotograferat dem. Konceptkonst heter det här visst men jag beundrar mest Stinas långa bruna ben och tänker på hur roligt det måste vara att utforska Pörtö för att hitta rätt horisont. (Nunni finns lustigt nog på en tavla i första våningen på en annan utställning, roende tillsammans med sin vän Tiva i vassen, målad av Greta Hällfors-Sipilä, Nunnis vän. Små dom här konstnärskretsarna.)
Nästa utställning av Nina i Finland kunde väldigt gärna vara hennes New York-arbeten, spännande att se skillnaderna!
Nina själv finns med på ett självporträtt där hon med allvarlig min, utan glimten i ögat men med larver som mustasch håller ett vakande öga över utställningsbesökarna.
Nina Katchadourian, Works made in Finland, Åbo konstmuseum, till 26.3.2006.
Charlotta Boucht
