Den ideologiska klimatförändringen

Den ideologiska klimatförändringenInför valet ökar arbetsgivarna trycket för en privatisering av kommunala tjänster, konstaterar Birgitta Gran, själv verksam inom socialvården i västra Nyland.
Som riksdagskandidat begåvas man med post från alla möjliga och omöjliga organisationer, och allt hinner man inte läsa. Inför slutrakan i valkampanjen kom i alla fall två omständigt utarbetade skrifter, som fick mig att stanna till. Skrifterna kom från Förbundet för Hälsoservice och Finlands Näringsliv EK, och de handlar om produktionen av de offentligt finansierade tjänsterna.

Anslaget är försåtligt. Man uttrycker oro för den offentliga sektorns möjligheter att klara av de växande behoven och finansieringen av tjänsterna, man pekar på att det finns väl fungerande privata serviceproducenter som kunde komma det offentliga till undsättning, och så beklagar man att det tyvärr finns en hel del fördomsfulla attityder i fråga om de privatproducerade tjänsterna.

EK delar in kommunens uppgifter i grunduppgifter och andra. Grunduppgifterna handlar om att slå fast de strategiska målen för kommuninvånarnas välfärd och att besluta om hur servicen ordnas med skälig skatte- och avgiftsnivå. Sedan har man ännu ett allmänt ansvar för regionens livskraft, näringspolitik och sysselsättningsutveckling. Ger man sig in på annat än detta – underförstått sköter serviceproduktionen själv – ger man upphov till en sluten marknad och en bristfällig service för kommunivånarna.
En öppnare marknad med mera köptjänster anses däremot per definition medföra dynamik och innovationer. Och ökad valfrihet för medborgarna-kunderna. Valfrihetsverktyget framom andra är servicesedeln. Och i fråga om den serveras redan konkreta utvecklingsförslag: man vill ha bort den begränsning det innebär att priset för kunden inte får vara högre än den avgift kommunen själv kan ta för sin självproducerade service.

Den här begränsningen anses utgöra ett hinder för hälsomedvetna att satsa egna resurser på sin hälsa och en broms för utvecklingen av företagsverksamheten inom sektorn. En högre självrisk för kunden skulle kunna innebära snabbare vård och tillgång till dyrare och mera individuellt anpassade tjänster, framhåller man. En höjning av Fpa-ersättningarna förordas också, eftersom den skulle göra det möjligt för allt fler att använda privata tjänster, vilket kan tänka skulle öka jämlikheten, och dessutom sporra mänskor att mera än nu ta ansvar för sin hälsa.

Den här retoriken kommer vi garanterat att få höra mera av. Men kanske börjar det bli dags att slutligt sätta stopp för den ideologiska klimatförändringen?

---