Traditionell sedvänja blev verktyg för kamp mot HIV

av Ny Tid

– Nu då jag har fått information om medicinsk manlig omskärelse, kommer jag absolut att genomgå en sådan, och jag tänker uppmana andra att också göra det. Det är det snabbaste, säkraste, och beständigaste sättet.

Det säger Vusi Dube efter att han deltagit i ett informationsmöte i Soshanguve nära Pretoria. Mötet är en del av den omfattande kampanj som Sydafrikas hälsoministerium drog i gång 2011 som ett led i kampen mot HIV och aids. Kampanjen startades efter tre studier i Sydafrika, Kenya och Uganda, som visade att manlig omskärelse kan minska risken för HIV-smitta med mellan 50 och 60 procent. Enligt forskarna är de uppskattningarna dessutom försiktiga.

Teorin bakom siffrorna är dels att huden på en omskuren penis hårdnar så att viruset inte kan tränga igenom lika lätt, och dels att förhuden erbjuder en utmärkt grogrund för viruset. Alla forskare är inte övertygade, men åtminstone Världshälsoorganisationen WHO och FN:s aidsprogram UNAIDS såg resultaten som tillräckligt tillförlitliga för att rekommendera manlig omskärelse i områden med hög förekomst av aids.

Gift Nkomo från ungdomsorganisationen Zakheni Training Centre, med bas i Soshanguve, säger att organisationen har en bred räckvidd inom sitt geografiska område.

– Genom välplanerade och rätt genomförda ”road shows” kan vi nå ut till 4 000 personer årligen.

Bro mellan tradition och medicin

I dag är medicinsk omskärelse för män tillgänglig på många offentliga hälsostationer runtom i landet. På vissa kliniker i den mestadels urbana provinsen Gauteng rekryteras som bäst fler sjukskötare för att utföra omskärelse, efter att de genomgått en två veckor lång påfyllnadsutbildning. Över landets landsvägar hänger stora skyltar som ropar ut nyttoaspekterna med omskärelse. Meddelandet görs ännu mer lockande av bilder på unga kvinnor invid texten ”Vi vill ha den kondomförsedd och omskuren”.

Men det finns också en bredare kulturell kontext inblandad. Långt upp i norr i den rurala provinsen Limpopo, har omskärelsen bibehållit sin kulturella betydelse. I småstaden Malamulele verkar doktor Zondi Hluwangi och sjukskötaren Robert Matsilele, som arbetat tillsammans i 31 år. Deras klinik har ett solitt rykte som med åren spritts till många av de omkringliggande byarna. Deras privata omskärelseklinik Madonsi Clinic är i dag en av de institutioner som får verksamhetsbidrag från den regionala hälsomyndigheten.

– Under en lång tid nu, har vi erbjudit en bro mellan traditionell mandomsrit och säker klinisk omskärelse, säger Hlungwani.

– Mandomsriter är mer populära än någonsin, men det har förekommit mycket problem med omskärelse gjord ute i vildmarken av folk som inte har ordentlig utbildning.

Dödsfall oroar

Under de senaste åren har sydafrikaner blivit allt oroligare över dödsfall förknippade med misslyckade omskärelser. Enligt en rapport från WHO ledde 2009 hela 49 procent av de traditionella omskärelserna i landet till komplikationer. Detta trots att man måste ansöka om tillstånd och uppfylla vissa kriterier för att få ordna initieringsskolor.

– När man blir omskuren ute i det fria, så vårdas såret med medicinalväxter, men i övrigt lämnas det att läka på egen hand. Om en yngling har någon sjukdom som hindrar blodet från att koagulera, kan han blöda ihjäl, och såret kan lätt bli infekterat, säger Matsilele.

– Infektion betyder inte nödvändigtvis död, men man behöver läkarvård, och utan sådan kan man bli gravt missbildad, eller värre.

Till skillnad från traditionell omskärelse, används vid det kliniska ingreppet lokalbedövning, stygn, sterila förband och antibiotika, och ingreppet följs av flera kontrollbesök.

Också flickor har initiationsriter, men de involverar inte omskärelse eller andra invasiva ingrepp.

Traditionellt ordnas mandomsriterna i juni, under midvintern – i Limpopo deltar årligen upp till 40 000 tonårspojkar, och också på Madonsi Clinic har man märkt av den växande populariteten.

– Mest bråttom är det i juni, men i allt större grad vill folk omskäras året runt, säger Matsisele.

– I medeltal utför vi omkring 400 omskärelser per år. Det är fortfarande en mandomsrit, även om pojken inte deltar i en traditionell initiationsrit på vintern. Vi omskär också yngre pojkar, men det är bara allmän tradition och ingen rit.

Yinhla Maluleke, som blev omskuren i år på Madonsi Clinic, säger att han överlevt proceduren utan större problem.

– Smärtan kom då bedövningen släppte. Det gjorde ont. Sedan var den väldigt öm i några dagar. Jag var på ett kontrollbesök, men gick omkring som vanligt efter en vecka. Man är annorlunda efteråt. Det betyder att något har förändrats i ens liv, säger han.

– Mina föräldrar ville inte att jag skulle genomgå en traditionell omskärelse, och jag hade också hört många skräckhistorier. Men jag gillade resten av mandomsriten. Den handlar mer om hur man ska vara och förhålla sig till andra. Det är inte något man talar så mycket om – man håller det inom sig.

Maluleke var däremot inte medveten om att omskärelsen också kan minska risken att bli smittad av HIV och andra könssjukdomar.

Ensidig kampanj

Också för Matsisele och Hlungwani kom regeringens besked om att omskärelse ska ses som ett led i kampen mot HIV som en överraskning, men det passar väl in i deras tiotals år långa arbete med att erbjuda säkra, kliniska ingrepp.

– Hälsoministeriet förser oss nu med omskärelseutrustning, som en del av kampanjen. Så det är till stor hjälp för oss. Vi har tidigare köpt vår egen utrustning och räknat in kostnaderna i våra avgifter, säger Hlungwani.

Men till skillnad från i städerna, åtföljs kampanjen i lilla Malamulele och de närliggande byarna inte av stora plakat med uppmaningar till kondomanvändning, något som också Matsilele noterat.

– Man ska inte tro att omskärelse betyder att man inte kan få HIV, det är inte så enkelt.

Den internationella välgörenhetsorganisationen AVERT har kritiserat att det inte läggs tillräckligt mycket emfas på att informera folk om att omskärelse inte är ett alternativ till användning av kondom. Dessutom, påpekar AVERT, har det inte gjorts några omfattande undersökningar om huruvida omskärelse minskar risken för att män ska överföra smittan till kvinnor. Tvärtom finns det en risk för att smittorisken ökar under de veckor som såret läker.

”Även om en man är omskuren, måste han avhålla sig från sex, vara trogen eller använda kondom för att verkligen minimera risken för infektion”, förklaras det på organisationens webbsida.

Den sydafrikanska studien gav också upphov till överdrivet positiva rubriker i medierna om omskärelsens positiva verkningar för att minska HIV-smitta – bland annat tutade nyhetsbyrån Bloomberg ut att ”omskärelse har minskat HIV-infektioner med 76 procent i Sydafrika”, en på alla sätt felaktig rubrik. Faran, menar kritiker, är att folk lätt drar förenklade slutsatser, i stället för att se omskärelse som ett komplement till kondomanvändning och avhållsamhet.

Professor Daniel Ncayiyani skrev högst skeptiskt i om studien i South African Medical Journal 2011: ”Trots all uppståndelse kring rekommendationen av allmän omskärelse som en förebyggande åtgärd i Sydafrika, är den stora frågan varför män skulle vilja bli omskurna, med alla risker det medför, om de klart och tydligt informerades om det fortsatta kravet på sexuell avhållsamhet, att vara trogen, och använda kondom. Vad skulle det då tjäna till?”

Oberoende av vad svaret på detta är, är det tydligt att regeringens budskap har gått hem hos unga sydafrikanska män, som i allt större utsträckning väljer att genomgå omskärelse.

Pretty Lebese & Mark Waller

Läs också:

Sydafrikas svåra kamp mot aids

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.