Bakåtsträvande regeringar och utbredd okunskap har hämmat kampen mot aids i ett av världens mest drabbade länder, Sydafrika. Den senaste åtgärden är en kampanj för manlig omskärelse, som inte är okontroversiell, men åtminstone är den populär bland befolkningen.
Omskärelse av unga män i Sydafrika har en lång tradition bland landets ursprungsbefolkning, och efter nya forskningsrön är sedvänjan i dag en central del av såväl regeringens som internationella organisationers kamp mot den katastrofalt höga förekomsten av HIV-smitta i landet. Bland annat Världshälsoorganisationen WHO och FN:s aidsprogram UNAIDS förespråkar satsningar på frivillig omskärelse, efter undersökningar som visat på att risken för omskurna män att smittas av HIV kan vara så mycket som 60 procent mindre än för oomskurna män.
Den statsfinansierade kampanjen för att för att få folk att omskära sig är inte okontroversiell, och de studier som den baserar sig på har ifrågasatts – men snarast gäller det då exakt hur effektivt omskärelse motverkar virusspridningen. Det råder bland HIV-forskare en relativt enad konsensus om att förfarandet fungerar. Däremot har frågor väckts om hur kampanjen påverkar vad man kallar för ”riskfyllt beteende” – det vill säga samlag med många olika parter och oskyddat sex. Det finns heller inga säkra bevis på att omskärelse av män skyddar kvinnor från viruset. Artikeln av Ny Tids sydafrikanska medarbetare här intill nuddar vid dessa problem, men för att förstå varför just den här kampanjen står så högt på regeringens lista krävs kanske en lite bredare redogörelse för aidsproblemet i Sydafrika, och mer specifikt det historiska problemet med kampen mot aids.
Vitlök och citron som medicin
I dag är kring tio procent av landets 53 miljoner invånare HIV-positiva, och inom åldersgruppen 15-49 år bär 16 procent på viruset.
Kampen mot HIV och aids i Sydafrika har varit trög och ineffektiv, delvis på grund av att tidigare regeringar inte bara spridit fel information om både viruset och sjukdomen, utan till och med förnekat kopplingen mellan HIV och aids. Ex-presidenten Thabo Mbeki förnekade under aidskonferensen 2000 att HIV skulle orsaka aids, eftersom ”ett virus inte kan orsaka ett syndrom”. 2006 uppgav hälsoministern Manto Tshabalala-Msimang att aids kunde botas med hjälp av en diet bestående av vitlök, olivolja och citron. Mest har kanske Mbekis regeringar kritiserats för att de försinkat tillgången till antiretrovirala läkemedel, som kan förhindra att infektionen utvecklas till aids, och som kan lindra symtomen hos insjuknade.
Misstag försinkar kampanjer
Mycket förändrades då Jacob Zuma övertog presidentposten 2009, vilket samtidigt betydde slutet på aidsförnekelsen. Zuma drog också igång ett stort program för att förse smittade med läkemedel, och Sydafrika har i dag det mest omfattande dito i världen. Hälsoministeriet, kyrkor och gräsrotsorganisationer har inlett kampanjer för att få folk att avhålla sig från sex, vara trogna en partner, och använda kondom.
Men också tron på läkemedel och preventivmedel har fått sig törnar. Bland annat har tidigare regeringar i stor skala distribuerat dåligt testade och till och med farliga läkemedel, och stora mängder inhemskt tillverkade, defekta kondomer har delats ut. Detta i samband med att den nya kampanjen för omskärelse drog igång 2011, har fått användningen av kondomer att minska, något som kritiker av kampanjen varnat för.
Å andra sidan är omskärelse redan en del av många folkgruppers tradition, och det kan vara lättare för regeringen att övertyga män att omskära sig än att börja använda kondom. Efter år av kampanjer för kondomanvändning och sexuell återhållsamhet, har regeringen inte lyckats minska på antalet nya smittofall. Kampanjen för omskärelse är inte allena saliggörande, vilket medges på alla nivåer, men kan bidra till att åtminstone delvis dra ner på antalet nya smittofall. Faran är dock att omskärelsens nytta överdrivs och ytterligare ökar riskbeteende bland unga män.
Janne Wass
