Den amerikanska vänstern: från gräsrotsrörelser till val

av Mikael Brunila

Den amerikanska vänstern skvalpar i svallvågorna av två stora kamprörelser: Occupy och #BlackLivesMatter (BLM). Medan de flesta verkar vara överens om att Occupy helt tydligt hör till det förflutna är det mindre klart var #BlackLivesMatter ligger i ”kampcykeln”. Nyligen publicerade kollektivet Endnotes en omfattande artikel om rörelsen där kravallerna i Baltimore i våras beskrivs som en vind som återantände rörelsens kämpaglöd.

Hur som helst är det klart att kampen mot polisvåld och rasism är långt ifrån över. Även om hashtaggen #BlackLivesMatter skulle minska i betydelse kommer nya rörelser att efterträda den. Frågorna som Occupy lyfte fram har inte heller minskat i betydelse, utan de håller sig kvar i den amerikanska debatten inte minst då USA närmar sig ett valår som ser ut att bli ganska märkligt.

Både till höger och vänster har kandidater i det republikanska respektive demokratiska partiets yttre falanger överraskat stort i opinionsmätningarna. Bernie Sanders valkampanj delar också aktivister i rörelserna på vänsterkanten.

Ny Tid kontaktade två aktivister med kopplingar till både Occupy och BLM, för att höra vad vi kan vänta oss under det kommande året.

”Vi kan inte godkänna en reform”

Kc Itohan

Kc Itohan

Kc Itohan har varit involverad i #BlackLivesMatter.
2011–2012 deltog Kc i Occupy Philly, vilket ledde till vissa viktiga kontakter med vänsteraktivister, men Kc beskriver inte sig själv som aktivist och avskyr demonstrationer.

Har rörelsen #BlackLivesMatter dött ut och i så fall varför? Vilken form tror du att motsvarande rörelser tar i framtiden?

– Så länge som människor protesterar mot förtrycket av det svarta proletariatet kommer #BlackLivesMatter att vara relevant både som slagord och som hashtag. När folk delar sina erfarenheter och organiserar evenemang på sociala medier krävs det kategorisering. #BlackLivesMatter är ett sätt att identifiera, kategorisera och dokumentera kampen.

– Till en början dominerades #BlackLivesMatter av maskulina narrativ. Fraser som ”det kunde vara din son, bror eller far” var populära, liksom uppmaningar att ”sluta döda våra män”. Men det var få som lade den energin på att diskutera svarta flickor, femmes och kvinnors upplevelser av våld i händerna på polisen, rasister och medborgargarden. Ända till slutet av 2014 uppmanades svarta kvinnor att ”vänta på sin tur” och att sluta distrahera från de verkliga frågorna med sin feministiska retorik.

– De här spänningarna gav upphov till #SayHerName, ett svar på #BlackLivesMatter. I slutet av december 2014 publicerades zinen Black Women Matter, som fokuserade på elva svarta kvinnor, flickor och femmes som dödats av polisen mellan 1998 och 2014. Black Women Matter påminde om att också svarta kvinnor misstänkliggörs och anses farliga och värdelösa.

– Under 2015 blev #SayHerName allt populärare. Hashtaggen har använts för att hedra de 22 transkvinnor som mördades i USA under 2015. I slutet av 2015 började taggen #NotYetDead hylla de svarta femmes, flickor och kvinnor som ännu lever. Deltagare uppmanades att ta en selfie mot en purpurfärgad bakgrund med texten ”ALIVE” och lägga upp bilden med #SayHerName och #NotYetDead.

– Alla dessa skiften var avgörande. #BlackLivesMatter kommer fortfarande att vara en nyttig kategori, men #SayHerName och #NotYetDead är relevanta för väldigt många människor.

Vilka är de viktigaste konsekvenserna av #BlackLivesMatter?

– Å ena sidan håller #BlackLivesMatter reda på döda svarta kroppar och på de levande kroppar som förtrycks under kapitalism och vit överhöghet. Å andra sidan har #BlackLivesMatter blivit ett varumärke – folk bär bokstavligen på #BlackLivesMatter-klädesplagg. Det har blivit populärt bland icke-svarta personer att på ytan visa att de bryr sig om svarta eftersom det inte kräver någon verklig insats av dem. På samma sätt kan kandidater inom den institutionella politiken ge stora löften för att samla röster inom BLM, men de har ingen skyldighet att hålla vad de lovat.

Vilken inverkan tror du att BLM har haft på valrörelsen?

Donald Trump låtsas inte bry sig om en enda person of color på hela planeten, till skillnad från Bernie Sanders. Utåt vill Sanders verkligen visa att att han bryr sig om svarta i USA. Hillary Clinton försöker helt desperat tilltala unga människor. Men det är viktigt att erkänna att ingen som bryr sig om svartas liv och välfärd skulle vara president i USA. Det här landet lever på vit överhöghet och förtryck av svarta och bruna personer, fattiga, migranter och många andra förtryckta grupper. Den som stöder BLM vill förstöra de krafter som förtrycker oss och skulle inte vilja bli president över huvud taget.

Vad är orsaken till konflikten mellan Sanders och vissa BLM-aktivister?

– Bernie Sanders har lyft fram BLM mer än någon kandidat. I debatter har han lyft fram angrepp mot svarta, uppmanat till kamp mot institutionell rasism på alla samhällsplan och krävt en reform av rättsväsendet. Den typen av erkännande kan vara frestande, men BLM kan inte erkänna en reform. BLM och i en mindre utsträckning även Occupy har visat oss att det finns sätt att utmana staten utan att rösta. Efter kravallerina i Baltimore har sex poliser blivit åtalade för deras involvering i fallet. Den sortens resultat kan man inte rösta fram. 

”Protester kan förändra den politiska debatten”

bashkar sunkara selfie

Bashkar Sunkara

Bhaskar Sunkara är chefredaktör för Jacobin Magazine, en tidskrift som sedan starten år 2009 har blivit ett av den amerikanska vänsterns centrala diskussionsforum.

Har rörelsen bakom #BlackLivesMatter dött ut och i så fall varför? Vilken form tror du att motsvarande reaktioner tar i framtiden?

– Det finns ännu en del energi kring BLM. Det är omöjligt att veta om det blir fler stora aktioner. Rörelsen kommer antingen att utveckla en mera programmatisk vision för att vinna eftergifter från staten och sedan stegvis ställa radikalare krav, eller så är jag rädd att den ebbar ut i takt med att den nuvarande vågen avtar.

Vilka är de viktigaste konsekvenserna av #BlackLivesMatter?

– BLM tog en fråga som verkade obskyr och irrelevant för de flesta vanliga amerikaner: rasism och polisbrutalitet, och lyfte upp dem i centrum för den politiska debatten. Nu måste kandidaterna positionera sig kring de här frågorna. Det visar verkligen hur protester kan ändra på den politiska debatten och vad som anses möjligt. Trots det har rörelsen inte vunnit något konkret i form av lagstiftning.

Vilken inverkan tror du BLM och Occupy har haft på valrörelserna inför presidentvalet?

– Det samma gäller både Occupy och BLM. De lyfte upp en diskurs om ojämlikhet och visade att amerikaner inte alls är allergiska mot klasspolitik eller vänsterretorik i ekonomiska frågor. Men Occupy lyckades inte heller uppnå något konkret eller skapa hållbara organisationer. Presidentkandidaterna positionerar sig trots allt inom det klimat som de här rörelserna skapade. Men den enda kandidaten som verkligen tar rörelsernas frågor på allvar är Bernie Sanders.

I augusti rusade aktivister från Black Lives Matter upp på scenen och avbröt Bernie Sanders valtillställningar. Vilka är orsakerna till konflikten mellan Sanders och BLM?

– Jag tycker inte det var en speciellt betydande sammandrabbning. Sanders fokuserade kanske inte tillräckligt på de här frågorna i ett tidigt skede, men han rättade fort till saken. De mest betydande protesterna mot Sanders, såsom den i Seattle, sattes i verket av små klickar av aktivister med föga mandat eller koordination från resten av rörelsen. När folk blev bekanta med Sanders så tog de varmare emot honom. Men i grunden är det inget fel på att en proteströrelse håller ett tydligt avstånd till en presidentvalkampanj. De har olika roller att spela. 

Text: Mikael Brunila
Foto: Jamelle Bouie & privat

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.