I morgon, den 16 februari, går 84 miljoner röstberättigade nigerianer till valurnorna för att välja landets president och representanter till nationalförsamlingen i Afrikas folkrikaste land. Nigeria är världshuvudstad för extrem fattigdom och står inför enorma utmaningar inom områden som ekonomisk utveckling, korruption och säkerhet. Människohandel och sexhandel av unga flickor är ett växande problem, vilket kan härledas till tiden för slavhandeln – ett förflutet som landet aldrig har gjort upp med.
Över 90 politiska partier har registrerats för valet till nationalförsamlingen och många av dem kommer även att ställa upp i presidentvalet. Den riktiga maktstriden förutspås dock stå mellan den sittande presidenten Muhammadu Buhari från All Progressives Congress (APC) och Atiku Abubakar från People’s Democratic Party (PDP).
Den sittande presidenten Buhari avsatte i slutet av januari landets chefsdomare Justice Onnoghen efter korruptionsanklagelser. Det är en handling som har fått presidenten att anklagas för diktatoriskt ledarskap och satt internationell press på Buhari inför det kommande valet.
Landet står inför många utmaningar och människohandeln, som utgör ett allvarligt brott mot mänskliga rättigheter, är inte en prioriterad valfråga.
Nigeria är tacksam rekryteringsmark för människosmugglare. Förra året gick Nigeria om Indien som det land med störst andel fattiga i världen: 87 miljoner nigerianer, jämfört med med 70 miljoner indier, lever i extrem fattigdom, det vill säga på under 1,7 euro per dag.
Klyftorna mellan rika och fattiga fördjupas och ojämlikheten brukar beskrivas som negligerad, vilket i sin tur påverkar förtroendet för de styrande.
Men det skulle kunna vara annorlunda. Förutsättningarna finns. Landet har en betydelsefull ekonomi och är Afrikas största olje- och gasproducent. I Edo state finns betydande olje- och gummiindustrier. Problemet är att den politiska eliten, liksom stora delar av samhället, i Nigeria genomsyras av korruption.
Inte minst brottas landet med utbredd människohandel för sexuell exploatering. Tiotusentals nigerianska flickor och kvinnor smugglas till Europa och andra länder varje år. Bara i Edo state, där Benin City är huvudstad, i södra Nigeria, beräknas en av tre tjejer falla offer för människohandel för sexuell exploatering.
— Det här problemet genomsyrar hela samhället. Av familjerna i Edo state beräknas 80 procent vara en del av människohandeln på något sätt, säger R. Evon Benson-Idahosa, advokat och grundare till människorättsorganisationen Pathfinders (se bilden ovan).
Det handlar om unga flickor som vill bort från fattigdomen, mammor som vill få iväg en dotter – en av många munnar att mätta – eller de som gör sig en hacka på att vara en del av smugglingskedjan.
— Flickorna rekryteras av medmänniskor, det kan vara en businesskvinna, en präst i den lokala församlingen eller en släkting, vem som helst som försöker dryga ut sin lön med att hitta unga tjejer som är villiga att resa, och som de kan koppla ihop med smugglarna, säger Benson-Idahosa.
Hon drar en parallell från dagens människohandel i Nigeria, som går via Libyen över Medelhavet, till tiden för den transatlantiska slavhandeln.
Edo state och Benin-imperiet hade genom sina kontakter med portugiserna en mycket framträdande plats i slavhandeln. Förutom peppar och elfenben skeppades slavar i samförstånd mellan Oba – kungen i Benin – och portugiserna – över Atlanten till Amerika.
— På så vis finns det redan en historisk acceptans av att handla med människokroppar, säger Benson-Idahosa.
— Det finns inbäddat i kulturen och har blivit något som man har kommit till ro med, fortsätter hon.
Under tvåhundra år förbjöd Oban försäljningen av män och tillät endast att kvinnor såldes som slavar. Sedan dess har byteshandeln med kvinnor tagit olika former. I dagens Nigeria kan det handla om att män byteshandlar med kvinnor inför giftermål eller att flickor och kvinnor används som bytesvaror när en familjemedlem inte kan betala tillbaka en skuld.
— Detta har lett till att det har ingraverats i kvinnors medvetande att de är värda mindre än män och att samhället både accepterar och främjar det, säger Benson-Idahosa.
Hon beskriver det som att det finns en social acceptans kring hela idén om att förhandla om kvinnors kroppar. Och människohandel för sexuella ändamål är en del av det.
För att komma tillrätta med situationen måste detta brytas steg för steg både på individ- och strukturell nivå.
NAPTIP är den myndighet i Nigeria som är ansvarig för att bekämpa människohandel.
— För att motverka människohandel för sexuella ändamål, som är det mest utbredda problemet i Nigeria, sprider vi information så att människor får kännedom om vilka risker det innebär att resa till Europa med hjälp av människosmugglare.
Upplysningskampanjerna har dock svårt att stå upp mot den information med positiva budskap som tjejerna i Europa, ibland under tvång, skickar till hemlandet via sociala medier och som fortsätter göda bilden av Europa som en framtidens möjlighet.
— Vi ser att rekryterarna söker sig allt längre ut på landsbygden, där levnadsvillkoren är som svårast och där flickorna har låg utbildning och bristande tillgång till information om omvärlden, säger Julie Okah-Donli, chef för NAPTIP.
R Evon Benson-Idahosa har inte några stora förväntningar på valutgången. Men hon är säker på en sak:
— Nigerias folk förtjänar ett bra ledarskap och ett ledarskap som prioriterar människor före vinst.
Och tillägger:
— Jag hoppas innerligt att det leder till förbättringar för folket vem som än vinner.
En av de personer som Benson-Idahosa gärna hade sett som en verklig konkurrent till makten är Oby Ezekwesili, medgrundare till antikorruptionsorganisationen Transparency International och tidigare utbildningsminister (2006), som drog tillbaka sin kandidatur till presidentposten.
I ett uttalande på sin hemsida skriver Ezekwesili att hon istället har för avsikt att hjälpa till att bygga den koalition av oppositionspartier som skulle kunna hota de två huvudkandidaterna.
Ezekwesili är också känd för att ha varit aktiv i kampanjen #bringbackourgirls – den rörelse som bildades för att få tillbaka de 276 skolflickor som kidnappades av den militanta gruppen Boko Haram 2014. Hon har varit nominerad till Nobels fredspris.
I april är det fem år sedan skolflickorna kidnappades i Chibok i norra Nigeria.
R Evon Benson-Idahosa var en av organisatörerna bakom kampanjen #bringbackourgirls.
— Av de 276 flickor som kidnappades saknas fortfarande 112, säger hon.
57 lyckades fly precis i anslutning till kidnappningen och 107 har kommit tillbaka tack vare förhandlingar mellan regeringen och Boko Haram.
— Regeringen säger att de fortsätter förhandlingarna, men inget tyder på att det sker, säger Benson-Idahosa.
Hon berättar att Boko Haram för ett tag sedan publicerade en video där de sade att inga fler flickor har för avsikt att komma tillbaka. I samma video sågs några av flickorna uppmana sina föräldrar att inte fortsätta leta efter dem och istället gå vidare i livet.
R Evon Benson-Idahosa som stöder familjen till en av flickorna som pratade framför kameran säger att enligt familjen tvingades deras dotter till att göra framträdandet.
En del tror att den falang av Boko Haram som är ansluten till terrorgruppen IS kommer att orsaka våldsamma attacker i försök att störa valet. Risken för dödligt våld är överhängande. Enligt tankesmedjan International Crisis Group dödades över 800 personer i våldsamma sammandrabbningar i efterdyningar av valet 2011. Medan det förra valet 2015 blev ett av de fredligaste i landets historia med 100 personer som fick sätta livet till.
UPPDATERING: Sent den 15.2. meddelades att valet i Nigeria skjuts upp med en vecka, till den 23.2.
FAKTA OM PRESIDENTKANDIDATERNA
- Muhammadu Buhari (f. 1942), den sittande presidenten som vann valet 2015 för partiet All Progressives Congress (APC).
- Buhari har en militär bakgrund och har suttit vid makten en gång tidigare på 1980-talet efter en militärkupp.
- Folket hoppades att han var den som bäst kunde bekämpa korruption och Boko Haram som terroriserade delar av landet. Men säkerheten är fortfarande en nationell angelägenhet.
- Sedan Buhari valdes har markkonflikterna mellan boskapsägare och jordbrukare ökat, som ett resultat av att det råder brist på åkermark.
- Korruption och straffrihet fortsätter vara allvarliga problem.
- Buhari har kritiserats för att förbise mänskliga rättigheter.
