Ny litteratur i apparnas våld

av Janne Wass

Ljudboken är ett välkommet komplement till den tryckta dito, och en intressant utmaning för förläggarna. Men på Schildts & Söderströms finns en oro för att förlagen sågar av grenen de sitter på genom att erbjuda böckerna till streamingtjänsternas nedpressade priser.

”Trevande” är ordet som kanske bäst beskriver stämningen på det finlandssvenska förlaget Schildts & Söderströms (hädanefter S&S) då ljudboken kommer på tal. Än så länge har förlaget endast gett ut sex ljudböcker, och ungefär lika många till är på väg i skrivande stund.

– Vi testar oss framåt, säger litterära chefen Anna Friman (bilden) då vi träffas tillsammans med förlagets marknadschef Susanna Sucksdorff, som ansvarar för försäljningen av ljudböcker.

Sucksdorff är tveksam till att ge ut exakta försäljningssiffror, men vi kan kanske i runda tal säga att S&S:s nya svenskspråkiga ljudböcker sålt i några tusentals exemplar, vilket ska sättas i förhållande till att det i fjol såldes 2,2 miljoner ljudböcker i Finland och 19 miljoner i Sverige, enligt uppgifter från förläggarna. Eftersom alla streamingtjänster inte uppger hur mycket de säljer enskilda böcker landsvis ens till förläggarna själva, är det svårt att avgöra hur många av de finlandssvenska ljudböckerna som sålts i Finland och hur många som sålts i Sverige eller övriga Norden. Storsäljaren är Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga.

– På finska säljer vi däremot betydligt fler ljudböcker, säger Sucksdorff.

Här rör det sig om tiotusentals böcker.

Streamingjättarnas monopol

Det är ändå inte med sprudlande entusiasm som Sucksdorff och Friman talar om ljudbokens explosiva expansion. Orsaken stavas kort och gott pengar. Den absoluta majoriteten av alla ljudböcker konsumeras via streamingtjänster som fungerar enligt principen att du får lyssna så mycket du vill för en månadsavgift, som i nuläget för de två populäraste tjänsterna ligger på ungefär 17 euro i månaden. Det säger sig självt att om en snittanvändare lyssnar på två eller tre böcker i månaden, så får förlagen – och författarna – inte inte särdeles mycket betalt per streamad bok.

– Snittpriset på en ny ljudbok låg i Sverige i fjol på kring 30 kronor, medan en ny inbunden bok kostar 300 kronor. Nå, inte nu riktigt så mycket kanske, men i samma storleksordning, säger Sucksdorff.

Erik Wikberg et.al. beskriver i Svenska förläggareföreningens färska rapport ljudboksmarknaden som en ”oligopolmarknad” där den ena tjänsten i stort sett erbjuder samma utbud som den andra. Exempelvis finns Bonniers böcker också på Storytels plattform, trots att Bonnier har sin egen tjänst Bookbeat. Giganten Bonnier tog i själva verket upp strid om Storytels ersättningar i våras, och att parterna nådde en lösning skvallrar om hur viktigt det var för båda att förlagen inte delar upp sig på olika plattformar. För en förhållandevis liten aktör som S&S finns däremot föga möjligheter att ställa ultimatum. Det är take it or leave it som gäller.

– Så fungerar kapitalismen, säger Sucksdorff sarkastiskt.

Men, tillägger hon, det talas å andra sidan mycket om att ljudboken i stället når nya målgrupper, och allt tyder på att ljudboken leder till en ökad totalkonsumtion av litteratur. Vilken effekt den ökade ljudbokslyssningen kommer att ha på försäljningen av tryckta böcker är det ännu för tidigt att sia om, men hon säger att redan nu ser man en tydlig minskning i försäljningen av pocketböcker. Det förklaras med att det genremässigt är samma typ av litteratur som är populär på ljudbokssidan som i pocket, som deckare och annan ”underhållningslitteratur”. Framtidsfrågan är alltså om ljudbokens tillväxt på lång sikt räcker till för att täcka en eventuell nedgång i försäljningen av pappersböcker.

– Vi måste vänta och se om det är så att vi sågar av grenen som vi sitter på.

Inläsaren får frihet

Det praktiska arbetet med att producera en ljudbok outsourcar S&S till utomstående aktörer, utan att fördenskull avsäga sig ansvaret för den konstnärliga kvaliteten. Medan det andra finlandssvenska storförlaget, Förlaget M, har gjort den ekonomiska nödvändigheten till en dygd genom att i första hand låta författarna läsa in sina egna böcker, har S&S nästan genomgående använt sig av professionella skådespelare för inläsningen, berättar Anna Friman.

– Nu har vi ju inte hunnit spela in så många böcker ännu, men kutymen är den att det finns ett ”stall” av olika skådespelare att välja mellan. På svenska i Finland är det stallet litet än så länge, så vi har scoutat fram uppläsare själva. Vi brukar kolla med författaren ungefär hurdan inläsning hen vill ha; vilken typ av röst hen tänker sig (kön, ålder, timbre), vilken typ av dialekt som får skönjas, i vilket temperament boken läses in.

De här önskemålen förmedlas sedan till producenten för ljudboken, men enligt Friman sitter förlaget inte och kollar över skådespelarens axel då boken läses in.

– I vissa fall har ljudboksinläsaren och författaren kontakt, till exempel om det behövs instruktioner i hur man ska uttala namn och ord. Till exempel i fråga om Karin Erlandssons fantasyserie Legenden om ögonstenen har det naturligtvis varit jätteviktigt att den som läst in boken har uttalat namnen på rätt sätt.

Ljud och text skilda verk

Någon fastslagen modell för vilka böcker som väljs ut för att spelas in finns ännu inte på S&S, säger Friman.

– Men till exempel kapitelböcker för barn och deckare fungerar bra som ljudböcker, och framför allt böcker som inte har för många tidsplan eller alldeles för många karaktärer att hålla reda på. Man kan kanske på ett allmänt plan säga att lite ”enklare” berättelser fungerar bättre än sådana som har mer invecklade berättarstrukturer. All litteratur lämpar sig inte för ljudboksformatet.

Naturligtvis tänker förlaget också på försäljningspotentialen. Beroende på bokens omfattning kan det kosta upp till 4 000 euro att producera en ljudbok. När boken säljs går en del av intäkterna till royalties till författaren och 10 procent moms. Räknar man sedan med ett genomsnittligt ”försäljningspris” på kring 4 euro via streamingtjänsterna, betyder det att en bok borde streamas långt över tusen gånger för att betala tillbaka kostnaderna.

När ni planerar en ljudbok, har den som läser in texten rätta tolka den, eller har författaren nåt slags vetorätt?

– Vi ser på den tryckta boken och ljudboken som två skilda verk. Och jag tror nog också att författarna uppfattar det så att deras arbete så att säga är avslutat då den tryckta boken har utkommit. Ljudboken ju sedan en tolkning av verket, och det är klart att författaren får säga sitt, säger Friman.

I Finland och Sverige är kutymen att en röst läser in hela boken, ofta utan desto mer vidlyftiga dramatiseringar eller ljudeffekter. På den engelskspråkiga bokmarknaden förekommer ofta flera röster och regelrätta dramatiseringar, säger Sucksdorff. Av någon orsak, menar hon, verkar vi i Norden vara lite allergiska mot att en ljudbok börjar låta för mycket som ett radiohörspel.

Litteratur är litteratur är litteratur

Oro har uttryckts, bland annat av författaren Peter Mickwitz, som också skriver om ämnet i detta nummer av Ny Tid, över ett förytligande av litteraturen då läsande förvandlas till lyssnande. Mickwitz har gått så långt som att vidhålla att ljudböcker inte är litteratur. Anna Friman och Susanna Sucksdorff håller inte med.

– Uppläst litteratur är fortfarande litteratur, säger Friman.

– Att det är ett annat medium förändrar ju inte litteraturens art, däremot uppfattar man kanske texten på ett lite annat sätt då den är uppläst. Själv upplever jag att det liksom ligger en slöja framför texten som förändrar dess karaktär en aning som ljudbok.

Sucksdorff medger att vissa partier av en bok förvisso kan gå henne förbi, till exempel då hon är ute och promenerar och lyssnar på en ljudbok.

– Att påstå att ljudböcker inte är litteratur är ju ändå en ganska problematisk ståndpunkt. Det finns ju till exempel personer som inte kan ta till sig skriven text av en orsak eller annan. Ska man då påstå att det är omöjligt för dem att ta till sig litteratur? N

Foto: Janne Wass 

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.