Bräcklig vänsterkoalition efter valet i Spanien

av Christin Sandberg

Katalonienfrågan höjde testosteronhalten i valkampanjen i Spanien. Vänsterkoalitionen Podemos var det enda partiet som förespråkade dialog, och led som följd ett bittert nederlag. De stora vinnarna var ultranationalistiska Vox.

– Han pratar om frågor som berör vanliga människors liv och är den som argumenterar bäst, ändå har han inte en chans. 

Så sa en expertkommentator om vänsterrörelsen Unidas Podemos partiledare Pablo Iglesias (bilden ovan) insats efter den enda tv-sända valdebatten under den veckolånga expressvalkampanjen inför valet i Spanien.

Det visar att söndagens val – det fjärde på lika många år – inte avgjordes av frågor som ligger Podemos, och ofta även folket, varmt om hjärtat, såsom bostäder, sjukvård och skola. Istället kom allt att handla om Katalonienkrisen som fördjupats de senaste månaderna och splittrat landets befolkning, oavsett hemvist, i två allt djupare delar. 

– Folket har tvingats välja sida i en konflikt där de egentligen inte har en stark åsikt. Istället för att lägga krutet på att fundera kring hur de tycker landet ska ta itu med de verkliga problem och de sociala utmaningar de står inför, säger journalisten Elena Tarifa när vi sitter ner i novembersolen i ett kvarter i det valdistrikt i norra Barcelona där hon arbetar.

Och de politiska partierna har, enligt Tarifa, misslyckats med att presentera en politisk lösning på problemen i Katalonien och visat på en möjlig väg framåt. I valet i april var det den frågan som avgjorde hur en fjärdedel av väljarna röstade. 

Elena Tarifa är journalist, men har sedan i maj ett politiskt uppdrag för Barcelona stad.

I söndagens val backade socialdemokratiska PSOE, men är fortfarande största parti med 28 procent av rösterna. Partiledaren och tidigare premiärministern Pedro Sánchez var hårt pressad och hade svårt att tydligt positionera sig i Katalonienfrågan. Det resulterade i en ambivalens som motståndarna utnyttjade. Högerpartiet Partido Populars ledare Pablo Casádo anklade Sánchez för att vilja samarbeta med de katalanska separatistpartierna, medan han själv förespråkade enighet och hårdare tag och ett definitivt slut på protesterna. Det gav partiet 21 procent av rösterna, vilket är en rejäl ökning sedan förra valet.

Högernationalistiska Vox gick ännu längre och kallade folkomröstningen om självständighet i Katalonien 2017 för en ”statskupp” och självständighetsrörelsens företrädare för terrorister, som partiet lovade att göra slut på. Partiet förutsågs vinna mest på Katalonienkrisen, vilket också bekräftades i valresultatet. 

– Tack vare testosteronet hos våra politiker har vi nu 52 kongressmandat som går till ett fascistiskt, ultranationalistiskt parti. Det är en stor besvikelse, säger den spanska kulturarbetaren Raquel Ruiz Diego i en kommentar dagen efter valet.

Vänsterrörelsen och feministiska Unidas Podemos, som hamnade utanför regeringen efter hårda förhandlingar med socialdemokratiska PSOE efter valet i april i år, var de enda som tydligt sade att de vill få till stånd en dialog i Katalonienfrågan. 

– Vi är det enda regeringsalternativet för de som vill ha sociala rättigheter och dialog i Katalonien, var det budskap Pablo Iglesias pumpade ut gång på gång under valmötet inför sina anhängare i Barcelona fyra dagar innan valet.

Raquel Ruiz Diego är besviken på politikerna och efterlyser fler kvinnor i spanska politiken.

Men detta diplomatiska förhållningssätt till Katalonienfrågan tillsammans med krav på social rättvisa, klimatsatsningar och feminism gick inte hem hos väljarna i stort. Unidas Podemos fick cirka 13 procent av rösterna, vilket ger 35 kongressmandat, vilket kan jämföras med de 42 som partiet fick vid valet i april. 

Det här var inte det resultat Podemos hoppats på och inte heller socialdemokratiska PSOE:s ledare och tidigare premiärminister Pedro Sánchez när han utlyste nyval. Sánchez hade hoppats bryta det politiska dödläge som rådde efter valet i april, då de inte lyckades bilda en koalition med majoritet. Nu förlorar partiet tre platser i kongressen och den enda majoritet Sánchez skulle kunna sätta ihop är tillsammans med högerpartiet Partido Popular.

– Det här var Socialistpartiets strategi för att försöka vinna egen majoritet, men det gick inte hem. Händelseutvecklingen i Katalonien exploderade i ansiktet på dem och de lyckades inte hantera situationen och få med sig folket, säger Ruiz Diego.

Demonstrationer och protester har avlöst varandra i Barcelona, Katalonien, alltsedan Spaniens högsta domstol den 14 oktober dömde nio katalanska separatistledare till långa fängelsestraff för deras inblandning i den olagligförklarade folkomröstningen och proklamerandet av Kataloniens självständighet. 

Inför borgmästarvalet i Barcelona i maj träffade jag flera personer som då uttryckte hopp inför framtiden, men som nu är betydligt mer desillusionerade.

– När PSOE vann i april, efter flera års högerstyre, hade jag (liksom många i Europa red. anm.) stort hopp om en progressiv vänsterpolitik, men Sánchez och Pablo Iglesias partiledare för Unidas Podemos lyckades inte komma överens.

Ruiz Diego tror att Irene Montero, som är Unidas Podemos vice partiledare, hade haft mycket större möjligheter att förhandla fram en alliansregering. 

– Nu får vi se om de (politikerna red. anm.) lägger testosteronet åt sidan och förhandlar så att vi kan få en progressiv regering den här gången, säger Ruiz Diego, som menar att det enda som på allvar skulle kunna vända utvecklingen är fler kvinnor på maktpositioner inom politiken.

Pablo Iglesias sade direkt efter valet att det är ”historiskt nödvändigt” att det nu bildas en regering som samlar den fragmentiserade vänstern i landet och på så vis formar en motpol mot den växande högernationalismen. 

Och framgångarna för nyfascistiska Vox verkar ha skyndat på regeringsförhandlingarna. Redan på tisdagen, två dagar efter valet, gick Sánchez från PSOE och Iglesias ut i en gemensam presskonferens och sade att de kommit överens om att bilda en koalitionsregering med Sánchez som premiärminister och Iglesias som vice premiärminister. De presenterade även ett tiopunktsprogram med fokus på bland annat arbete, välfärd och politik mot klimatförändringar samt att bekämpa korruptionen. I Katalonien lovar de dialog för att garantera samlevnaden. Den nya regeringskoalitionen har inte egen majoritet.

Text & foto: Christin Sandberg

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.