Ta pengarna ifrån dem

av Lisa Gemmel

Allt fler högerextrema blir av med sina Facebookkonton. Deplattformering har blivit trendigt. Men frågan är om det är en metod som fungerar

Som en förlängning av -högerpopulismens fram-gångar ökar hoten från den svenska vit makt-miljön. Stiftelsen Expos årsrapport visar att 2018 var ett rekordår för aktiviteter och den svenska säkerhetspolisen Säpo utfärdade under våren en varning för att högerextrema är ett växande hot. Under sommaren splittrades dessutom den svenska grenen av Nordiska motståndsrörelsen (NMR). De mer våldsbejakande medlemmarna bröt sig ur och startade den nya organisationen Nordisk Styrka. Det kan bidra till en upptrappning av det höger-extrema våldet, säger Jonathan Leman på Expo i en artikel.

Vid ungefär samma tid som Nordisk Styrka startade, lade den högerextrema organisationen Nordisk Ungdom (NU) ner. ”Vi döms i politiska domstolar, vi tillåts inte hyra lokaler, bankerna har stängt ner våra konton” skrev NU på sin webbsida om nedläggningen.

Medlemmar i NU har vid flertalet tillfällen använt sig av våld och ordningsstörning och 13 medlemmar blev dömda för ohörsamhet av ordningsmakten efter en aktion mot Stockholm Pride 2017. En medlem blev dömd till fängelse för misshandel efter att ha kastat en bengal mot en manifestation för ensamkommande flyktingbarn. Som följd av att medlemmar fällts i domstol, stängde Nordea ner organisationens bankkonto. Nordisk Ungdom blev deplattformerad.

Deplattformering, från engelskans deplatforming eller no-platforming, är en förhållandevis ny, men omtvistad, metod. Den handlar kort och gott om att ta bort en plattform, till exempel en fysisk scen eller ett digitalt utrymme, och har sitt ursprung i amerikanska universitet där studenter protesterat mot att kontroversiella talare bjudits in.

I Finland blev fenomenet känt när den svenska popartisten, program-ledaren och provokatören Alexander Bard blev inbjuden till en debatt om manlighet som skulle hållas på Åbo Akademi. Efter protester från studenter och forskare flyttades debatten till en annan plats. Bard fick fortfarande sitt utrymme, men inte i ÅA:s lokaler.

I Sverige har en förhållandevis aktiv deplattformering använts mot SD. Partiets representanter är inte välkomna på Pridefestivaler och de är sällan inbjudna när andra riksdagspartier bjuds in till debatter. SD hölls efter riksdagsvalet 2018 aktivt ute från regeringsinflytande genom en överenskommelse mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet och riksdagspartierna Centerpartiet och Liberalerna.

Plattformarna stödjer rasismen

Internet är viktigt för högerextremister för att få ut sitt budskap. Förutom webbsidor har många organisationer konton på både Facebook och Twitter. De samlar in pengar genom PayPal och Stripe. På Youtube, Spotify och podd-plattformar sprider organisationerna filmer och radioprogram.

Under 2018 förlorade många profilerade amerikanska högerextremister flera av sina plattformar. Mest omtalad är Alex Jones som bland annat driver sajten Infowars och radioprogrammet The Alex Jones Show. Jones är en ökänd konspirationsteoretiker och högerextremist, kanske mest känd för konspirationsteorin att masskjutningen vid lågstadieskolan i Sandy Hook, New Jersey, 2012 aldrig ägt rum.

Sommaren 2018 togs Infowars och Alex Jones offentliga konton bort från Youtube, Facebook, Spotify och Apple inom loppet av någon vecka. Jones hävdade att deplattformeringen endast skulle stärka honom. Info-wars lever fortfarande, men sajtens besökarsiffror gick ner till hälften veckorna efter att Infowars och Alex Jones offentliga konton togs bort på Facebook och Youtube.

Infowars finansieras genom försäljning av bland annat kosttillskott med tveksam effekt. Infowars Life-produkter går bland annat att köpa via e-handelsjätten Amazon. Amazon är även återförsäljare av förlaget Arktos böcker, vars vd är Daniel Friberg, grundare av den svenska alt-right-rörelsen Nordisk Alternativhöger (NA).

NA är inspirerade av den amerikanska alt-rightrörelsen och har täta band till dess grundare, nazisten Richard Spencer. Daniel Friberg och en annan ledare inom NA, Christoffer Dulny, var på plats under vitmakt-mötet Unite the Right i Charlottesville 2017, då en person blev mördad när en högerextremist körde in en bil i motdemonstranter. Dulny gick direkt från jobbet som politisk sekreterare för SD i riksdagen till att grunda NA.

NA har en officiell sida på Facebook och först i somras tog Spotify ner organisationens podcast Vita Pillret. För donationer och försäljning använder sig NA av den digitala betalningslösningen Stripe. Det gör även organisationen Det Fria Sverige (DFS), som lyckats samla ihop tillräckligt mycket pengar för att köpa en hel fastighet. I det som organisationen kallar Svenskarnas hus, ordnar de olika aktiviteter som inte sällan riktar sig till hela familjen. DFS firar två-årsdag den 30 november med att bjuda in Nick Griffin, tidigare partiledare för British National Party, och Jim Dowson, en av Storbritanniens mest inflytelserika högerextremister.

Betalningslösningar som Stripe och PayPal används av flertalet högerextrema grupper och nyhetssajter i Sverige. För organisationerna och nyhetssajterna är de här betalplattformarna nödvändiga för att kunna finansiera sin verksamhet. Utan Stripe hade DFS inte kunnat köpa- ett hus för att bedriva familje-mysverksamhet i nationalismens namn.

Deplattformering efter påtryckningar

I slutet av 2018 förlorade en av den amerikanska högerpopulismens tidiga stjärnor Milo Yiannopoulos en av sina sista plattformar när gräsrotsfinansieringsplattformen Patreon stängde ner hans konto. Redan 2016 blev Yiannopoulos av med sitt Twitterkonto och året efter lämnade han den rasistiska skräpnyhetssajten Breitbart efter ett uttalande som kunde tolkas som att Yiannopoulos uppmuntrar till pedofili. I våras stängdes hans konton på Facebook och Instagram. Det rapporteras att Milo Yiannopoulos har skulder på minst två miljoner dollar och han saknar nu plattformar för att samla in pengar för att göra sig skuldfri.

Samma öde drabbade den brittiska högerextremisten Tommy Robinson som, efter en namninsamling av den digitala folkrörelseorganisationen SumofUs som fick över 65 000 underskrifter, blev deplattformerad av PayPal. PayPal hade inga planer på att lägga ner kontot innan namninsamlingen. Robinson saknade efter det möjligheter att på bred front samla in pengar för att finansiera advokater till hans då pågående rättsprocess.

Det är vanligast att deplattformering sker efter påtryckningar från allmänheten. Det kan röra sig om namninsamlingar från organisationer som SumofUs, men även regelrätta drev. Mindre vanligt är att en plattform på egen hand stänger ute en person eller organisation på grund av åsikter eller verksamhet, men det förekommer.

Sociala medier ökar våldet

Digitala plattformar spelar en stor roll för spridningen och finansieringen av högerextremismen. Allt från Twitter till Amazon bidrar till spridningen av våldsbejakande rasism och konspirationsteorier. Det gör det relevant att diskutera deplattformering och digitala plattformar. Det som händer på nätet har i allra högsta grad bäring på det som sker i den icke-virtuella verkligheten.

I Brasilien har Youtube spelat en avgörande roll för att den sittande presidenten, högerpopulistiska Jair Bolsonaros, valframgång. Utan Youtube hade han sannolikt fortfarande varit en obetydlig lokalpolitiker. I Myanmar bidrog Facebook till den etniska rensningen av folkgruppen rohingyas genom att företaget inte reagerade på den öppna rasism och våldsretorik som rådde under flera års tid innan det till slut stängde ner ett antal konton, bland annat tillhörande generaler i Myanmars armé.

För två år sedan tog sig kommentarsfälten ut i verkligheten vid en demonstration på Medborgarplatsen i Stockholm. Det som skulle vara en tyst motdemonstration mot manifiesterande ensamkommande flyktingar organiserad i Facebookgruppen Stå upp för Sverige, blev istället en möjlighet för nättroll att vädra sina åsikter away from keyboard. Motdemonstranterna skrek sådant som ”Inga afghaner på våra gator!” och ”Det här är inte ditt land. Hoppas ni blir våldtagna som djur!”. Den som tillbringat tid i kommentarsfälten under artiklar om flyktingar känner igen retoriken.

Det är inte bara rasistiska kommentarer som tar sig ut från internet i den fysiska verkligheten. I en ännu inte publicerad forskningsartikel, ett så kallat working paper, visar Karsten Müller och Carlo Schwartz vid University of Warwick att det i Tyskland finns ett samband mellan uttryck för hat mot flyktingar på Facebook och faktiska våldsdåd mot samma grupp.

Forskarna har tittat på aktiviteten på Alternative für Deutschlands (AfD) Facebooksida och jämfört det med antalet våldsbrott mot flyktingar i tyska kommuner, gemeinden. De visar att det finns ett samband mellan en hög aktivitet av hat mot flyktingar i AfD:s kommentarsfält och våldsbrott mot flyktingar. I en teoretisk räkneövning visar de att hela 13 procent av våldsbrotten kan hänföras till flyktinghat i kommentarsfält på Facebook. Hatprat på internet leder alltså till våldsbrott.

Yttrandefrihetens gränser

Till skillnad från det som sägs på gator och torg går det, i alla fall i teorin, att moderera inlägg och konton på internet. När konton uttrycker sig tillräckligt grovt, eller när trycket från omvärlden blir tillräckligt stort, agerar ibland techjättarna med att stänga av personer eller organisationer.

Deplattformering är långt ifrån problemfritt. Kritiker hävdar att det används för att tysta meningsmotståndare och att det är ett hot mot yttrandefriheten. De har till viss del rätt i det. När drev ligger bakom att någon blir av med sin plattform är det en inskränkning av yttrandefriheten. Det är något som inte bara används mot rasister och kvinnohatare, utan även antirasister och feminister. Ändå är deplattformering en metod som nyttjats frekvent de senaste åren, just mot extremhögern.

Yttrandefriheten är viktig och ska värnas om, men även den har sina gränser. I Finland begränsas den av brottet hets mot folkgrupp. Hatprat kan vara olagligt, även på nätet. Sociala medier och andra digitala plattformar är dessutom företag som, förutom att de omfattas av olika länders lagstiftning, har egna användarvillkor. De stora plattformarna har regler som förbjuder konton som ägs av grupper som har rasism som verksamhetsidé eller sprider hatprat. Ändå får de verka på Facebook och samla in pengar via PayPal, ofta obehindrat. En deplattformering av högerextremister på sociala medier innebär oftast bara att företaget tillämpar sina egna regler.

Deplattformering blir vanligare som metod, men ännu finns inte tillräckligt med forskning som visar huruvida det fungerar eller inte. Deplattformering på de stora plattformarna har dessutom samma fördelar som nackdelar. Tar vi bort en högerextremist från Facebook dyker hen snart upp på forum som 4chan, där radikaliseringsprocessen sannolikt intensifieras. Men låter vi dem sprida sitt hat på mainstreamplattformarna kommer de att nå ännu fler. Både på Facebook och mer obskyra forum som Gab kan hatprat leda till våld i den kroppsliga världen.

Deplattformeringens alla problem till trots så verkar en sak ha verkan: att gå efter pengarna. Både Milo Yiannoupolis och NU fick stora problem när deras möjlighet till finansiering togs ifrån dem. Det kommer alltid att finnas platser på internet där högerextremismen kan frodas ostört, men om betalnings- och insamlingsplattformarna och kortföretagen vägrar ge rasisterna tillgång till sina tjänster, blir det mycket svårare för dem att verka. Det är en deplattformering i alla fall jag kan ställa mig bakom. N

Illustration: Otto Donner

1 kommentar

Jan Vestberg 21 november, 2019 - 16:53

Bra skrivet Lisa!

Reply

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.