Oppositionen fortfarande tandlös i Ryssland

av John Eriksson

Trots att president Vladimir Putins opinionssiffror har dalat på sistone, har han fortfarande ett stadigt stöd bland befolkningen. Ryssarna är besvikna på en del av Putins inrikespolitiska reformer, men det kvasidemokratiska systemet omintetgör i praktiken allt hot från oppositionen.

Rysslands president Vladimir Putin planerar att förlänga sin tid på presidentposten genom en lagändring, med vilken han kan nolla sina tidigare mandatperioder. Den gällande lagen hindrar honom från att ställa upp en ytterligare gång. Om den förre KGB-agenten får igenom sin vilja kan han i princip sitta på presidentposten tills han är över 80 år gammal.

Steve Lindberg, docent i statskunskap vid Åbo Akademi och Veera Laine, forskare vid Utrikespolitiska Institutet förklarar varför Putin tycks vara så populär bland det ryska folket samt vilka oppositionens påverkningsmöjligheter är i det ryska samhället.

En stor del av det ryska folket anser att Putin är en stark ledare. Det ryska folkets levnadsstandard har höjts under hans tid som president, speciellt under hans första mandatperioder åren 2000–08. Laine uppskattar att många i Ryssland tycker att landet under Putins ledning har blivit mer respekterat i världen än vad det var vid millennieskiftet.

– Putin har under sin tid som president lagt mycket fokus på utrikespolitiken. Det har vi kunnat se till exempel genom annekteringen av Krim från Ukraina år 2014, säger hon.

Trots Putins aktiva utrikespolitik har den ryska statsledningen även gjort förändringar på hemmaplan. De har inte alltid tagits väl emot av det ryska folket.

– Den ryska regeringen ville höja pensionsåldern för både män och kvinnor i Ryssland för två år sedan. Pensionsreformen var inte uppskattad och påverkade Putins popularitet negativt, säger Laine.

Pensionsåldern i Ryssland var 55 år för kvinnor och 60 år för män vid den här tiden. Förslaget var att höja pensionsåldern till 65 år för män och 60 år för kvinnor. Den ryska duman godkände förslaget om förhöjd pensionsålder hösten 2018. Putins popularitet hade vid det läget sjunkit sedan våren samma år, från 82 procent till 66 procent, enligt det icke-statliga ryska forskningsinstitutet Levada.

Lindberg å sin sida ifrågasätter Putins popularitet i gallupmätningarna. Enligt honom ska en president per automatik vara populär i en auktoritär stat.

– De flesta gallupinstitut och medier i Ryssland är statskontrollerade. Gallupsiffrorna ska med andra ord tillfredsställa det ryska maktetablissemanget, säger han.

Byggt upp Ryssland

Efter Sovjetunionens fall år 1991 har Ryssland haft tre presidenter, Boris Jeltsin, Vladimir Putin och Dmitri Medvedev. Jeltsin som innehade presidentposten åren 1991–1999 blev aldrig lika populär som Putin. Laine är inte förvånad över det.

– Ryssland var en ny stat när Jeltsin tillträdde som president. Landet hade både politiska och ekonomiska problem under 1990-talet som han inte kunde lösa, säger hon.

Putin gjorde ett antal nödvändiga förändringar i det ryska samhället när han tillträdde som president. Lindberg nämner att åternationaliseringen av ryska naturtillgångar och uppbyggandet av ett socialt skyddsnät var samhällsåtgärder som har höjt det ryska folkets levnadsstandard.

– Putin har byggt upp ett behjälpligt fungerande skattesystem i landet, som finansierar bland annat utbildning, sjukvård och infrastruktur. Det här lyckades inte Jeltsin förverkliga, säger han.

Putin är 68 år gammal och om han får fortsatt förtroende för presidentposten tills år 2036 kommer han att vara 84 år gammal. Lindberg anser att det är patriotiska grunder som är orsaken till varför han vill förlänga sin tid på presidentposten.

  Att han tidigare var en KGB-agent antyder att Putin kan vara en sann patriot. Kanske ser han och hans närmaste krets honom som oumbärlig för Ryssland, säger Lindberg.

Oppositionens roll

Men vilka reella påverkningsmöjligheter har den ryska oppositionen under rådande omständigheter?

– Den ryska oppositionen blir inte hörd i traditionell media och oppositionspolitikerna har inga reella möjligheter att ställa upp i nationella val, säger Laine.

Att oppositionspolitiker som Alexej- Navalnyj ändå via sociala medier har lyckats samla människor till demonstrationer för att protestera mot statsledningen har irriterat de ryska makthavarna, men protesterna har inte rubbat deras ställning.

– Regimen har ytterligare stärkt sin kontroll över medierna och begränsat mötesfriheten i landet, säger Laine.

  Oppositionen i Ryssland är tandlös. Men om det skulle uppstå en opposition mot Putin inom eliten som omger honom, då kunde det leda till en större samverkan mellan olika oppositionella grupper, tillägger Lindberg.

I Europa är det flera presidenter som innehaft presidentposten påfallande länge. Vitrysslands Aleksandr Lukasjenko är en av dem. Lukasjenko har suttit som president i Vitryssland sedan år 1994. Enligt Lindberg strävar Putin inte efter en liknande ledarroll som presidenten i grannlandet.

  Varför skulle Putin se Lukasjenko som förebild? Putin har byggt upp ett kvasidemokratiskt system i vilket han kan bli återvald så länge han och hans stödtrupper vill det, säger Lindberg.

Lindberg säger att Putin har skapat en – vad man kan kalla – kontrollerad demokrati i Ryssland, som det ur den ryska statsledningens perspektiv skulle vara dumt att avskaffa. Enligt Lindberg är system som bygger på en dylik kontrollerad demokrati på uppgång i Europa och han nämner exempelvis Ungern, vars president Viktor Orban har sett till att skaffa sig i praktiken enväldiga maktbefogenheter, i alla fall så länge coronakrisen råder.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.