Något är ruttet i jordgubbslandet

av Mikael Sjövall

Arbetsgivarna betalar för dåligt för bärplockning. Därför förlitar sig allt fler finländska företagare på bärplockare från Ukraina och Thailand. Det säger Anu-Tuija Lehto, jurist på Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC.

Coronakrisen höll på att trassla till årets bärsäsong ordentligt. Tusentals ukrainska bärplockare fastnade i sitt hemland på grund av alla restriktioner av rörelsefriheten samtidigt som de finska lantbruksföretagen skrek efter arbetskraft. Efter en uppgörelse på högsta nivå mellan det finska och ukrainska utrikesministeriet lyckades man till sist lösa problemet. Till paketlösningen hörde olika specialarrangemang där till exempel Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK chartrade flygplan för att få hit de ukrainska säsongsarbetarna.

– Det hade varit väldigt tufft för lantbruksföretagarna att få det hela att fungera om vi inte hade nått en lösning, säger Marko Mäki-Hakola, näringsdirektör på MTK.

Odlingen av bär har bytt skepnad i Finland. Tidigare varade säsongen endast i några veckor från mitten av maj till slutet av juni. Nu pågår säsongen i flera månader så att man tidigarelägger odlingen under våren genom att anlägga en väv på plantorna för att skydda dem mot nattfrost. Odlingen förlängs också till slutet av augusti tack vare växthusodling.

Tusentals ukrainska bärplockare

Mäki-Hakola uppskattar att behovet av säsongsarbetande arbetskraft inom den finska bärodlingen är cirka 20 000 personer i år. Ungefär hälften av det här behovet tryggas med hjälp av utländska säsongsarbetare. En stor del av dem kommer från låglöneländer som till exempel Ukraina. Den genomsnittliga månadslönen i Ukraina är för närvarande cirka 340 euro, uppger webbsidan Trading Economics. För en ukrainsk bärplockare kan alltså en månadslön på drygt 1 300 euro vara ett lockande alternativ för att dryga ut kassan.

– Lönen för att plocka bär är helt hyfsad. Lantbruksföretagen följer branschens kollektivavtal och betalar en timlön på minst 8,71 euro. De som har längre erfarenhet i branschen får högre löner än så. Vissa arbetsgivare erbjuder också ackordslön, alltså en högre klumpsumma om arbetet blir klart inom en viss tid, säger Mäki-Hakola.

Ackordslönen innebär att en bärplockare kan få ett lönetillägg på 20 procent om hen till exempel plockar tio kilo bär på en timme, uppger Landsbygdens Arbetsgivareförbund.

Varför tror du att behovet av utländska bärplockare har uppstått i Finland?

– En stor del av bärodlingen försiggår i glesbygden där det är svårt att hitta arbetskraft för en kort tid av året. Därför måste arbetsgivarna bredda rekryteringen också utomlands. Det inhemska intresset för den här typen av fysiskt krävande jobb har också minskat, säger Mäki-Hakola.

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC köper inte MTK:s förklaring.

– Trädgårdsodlarna betalar för dåligt till sina arbetstagare. Därför är väldigt få finländare intresserade av att jobba inom branschen. Till saken hör att bärplockarnas löner inte heller har justerats på flera år, säger Anu-Tuija Lehto, jurist på FFC.

Enligt Lehto uppdagas hela tiden problem i samband med Regionförvaltningsverkets inspektioner av bärodlingen. Trots reprimander, polisanmälningar och rättsprocesser upprepar sig problemen år efter år, berättar hon.

– Största delen av problemen har att göra med obetalda lönetillägg för övertidsarbete eller jobb på helgdagar. Ibland kommenderas säsongsarbetarna ut till bärodlingarna mitt i natten för att justera de skyddsvävar som omger plantorna. Trots det får de inga lönetillägg för att de jobbar också på nätterna, säger Lehto.

Strukturella problem

På FFC ser man försummelserna som ett strukturellt problem. På grund av de oskäligt låga löner som erbjuds i branschen tyr sig trädgårdsodlarna till utländsk arbetskraft från låglöneländer. De utländska säsongsarbetarna vågar inte påtala problem eftersom de är beroende av sina arbetsgivare och inte kan byta vare sig boende eller jobb i en handvändning. Ibland är de utländska gästarbetarna inte heller medvetna om rätten till olika lönetillägg och vilka spelregler som gäller i Finland.

– Det finns en del brister i branschen. En stor del av de problem som vi har upptäckt har att göra med uteblivna skiftestillägg. Ibland saknas skriftliga arbetsavtal helt och håller, säger inspektören Katariina Nysund på arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.

Enligt Nysund påträffar Regionförvaltningsverket hundratals fall per år där arbetsgivare bryter mot arbetslagstiftningen i avlöningen av utländska säsongsarbetare.

– När vi har brottsmisstankar meddelar vi om dem till polisen. Vi har inte befogenhet att vara pådrivande i fall som gäller till exempel lönefordringar. Vi kan bara ge anvisningar om sådana fall till arbetsgivarna. De berörda arbetstagarna måste själva föra saken vidare eller kontakta sitt eget fackförbund, säger Nysund.

Till saken hör att de utländska bärplockarna sällan hör till något fackförbund som kunde föra deras talan. Av bland annat denna anledning är domstolsfallen lätträknade.

Skogsbärplockarna ligger risigt till

Trots försummelserna inom trädgårdsbranschen är situationen mångfalt värre för de utländska bärplockare som plockar skogsbär. Vasa- hovrätt dömde i februari en företagare för människohandel i ett uppmärksammat fall som berörde 26 thailändska bärplockare. Företagaren hade ålagt de thailändska bärplockarna att jobba 12 till 15 timmar i dygnet, praktiskt taget utan lön. Bärplockarna fick i genomsnitt 1,2 euro per kilo bär, vilket ledde till en situation där de tvingades skuldsätta sig. Företagaren dömdes till ett år och fyra månaders villkorligt fängelse och fick punga ut med 200 000 euro för uteblivna löner och sveda och värk.

– En annan plåga är de förmedlingsavgifter som många bärplockare tvingas betala för att de ska få plocka bär i Finland. Att uppbära dylika avgifter strider mot den Internationella arbetsorganisationen ILO:s bestämmelser, men till exempel Ukraina och Thailand har inte undertecknat det folkrättsliga avtalet, säger Anu-Tuija Lehto på FFC.

Enligt den nuvarande kutymen utfärdar de finska myndigheterna turistvisum till de utländska skogsbärplockarna som kommer till Finland på inbjudan av finska företagare. Bärplockarna klassas därtill som företagare i stället för arbetstagare, vilket fråntar dem en lång rad arbetarrättigheter. Det här utgångsläget bäddar för människohandel och flagranta fall av missbruk.

Ljusning i sikte

– De här problemen upprepas så länge som vi har brister i lagstiftningen som tillåter det hela. Finland borde sättas på skambänken för att vi tillåter att folk utnyttjas på det här sättet, säger Lehto.

Till all lycka finns nu en ljusning i sikte. Statsminister Sanna Marins (SDP) regering har i enlighet med regeringsprogrammet påbörjat ett projekt som ska sätta stopp för missbruket inom bärbranschen.

– Vi jobbar för närvarande med ett lagförslag som ska förbättra situationen för bärplockarna. Tyvärr har beredningen dragit lite ut på tiden på grund av coronakrisen, säger regeringsråd Olli Sorainen på Arbets- och näringsministeriet.

Enligt Sorainen kommer de utländska skogsbärplockarna att betraktas som arbetstagare i fortsättningen, vilket förebygger kränkningar av arbetarrättigheterna. Systemet med förmedlingsavgifter ska också ses över.

– Som det nu ser ut siktar vi på att överlåta lagförslaget till riksdagen i höst, säger Sorainen.

Foto: Mikael Sjövall

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.