USA:s progressiva måste se bortom presidentvalet

av Janne Wass

HBO-programmet Axios intervju med USA:s president Donald Trump i början av augusti – en av de få gånger som presidenten gett en intervju till andra än ärke­konservativa medier – visade igen med plågsam tydlighet hur vrickad hans verklighetsuppfattning är. Uppenbarligen tror Trump fullt och fast att inga länder i världen hanterat coronakrisen lika bra som USA och att han själv – obegripligt nog – gjort mer för USA:s svarta befolkning än någon annan president (“förutom kanske Lincoln­”), detta inklusive ­Lyndon B. Johnson, som initierade Civil Rights Act 1964 och Barack Obama, USA:s första svarta president. Det plågsamma är just att detta inte verkar vara PR-prat, utan karln tror verkligen själv på dessa dumheter.

USA går (troligtvis) till presidentval i november och man kunde antagligen gräva upp Lincolns ben och sätta dem på en stol, och ändå ha en mer kompetent president än den nuvarande. Demokraternas Joe Biden känns som ett tryggt och stabilt alternativ – trots hans tendens att släppa ur sig grodor. Men för dem som stöder den radikalare demokratiska socialism som representeras av Bernie Sanders och Alexandria­ Ocasio-Cortez är valet mellan Trump och Biden ett val mellan pest och kolera. Den ena är en fullfjädrad galning, medan den andra representerar den Goldman Sachs-liberalism som ledde till att USA valde en fullfjädrad galning till president.

Liksom Hillary Clinton före honom, representerar Joe Biden den miljonärsklass av demokrater som är ofrånkomligt insyltade bland finansinstitut, Wall Street, energisektorn och big business. För en verklig samhällelig förändring krävs att landets politik frigörs från just de här aktörernas enorma inflytande. Detta kräver strukturella reformer på en skala som den luttrade demokratiska partieliten inte ens i sina vildaste drömmar kunnat föreställa sig som möjliga, eller ens önskvärda. Det är fråga om förändringar som under de senaste 50 åren varit tabu att ens uttala högt, men som en växande ung generation nu inte är rädda att ta i sin mun: det handlar om socialism. Eller i praktiken åtminstone socialdemokrati.

Å andra sidan kan USA:s radikala göra gott i att satsa mindre krut på presidentval och mer på gräsrotsaktivism. Även om Bernie Sanders skulle ha valts till president, skulle hans påverkningsmöjligheter i den dagliga politiken vara ringa. Till och med Barack Obama, med sina högst moderata reformförslag, fick stånga pannan blodig mot kongress och senat. Den nordiska välfärdsstaten skapades av årtionden av vänsterpolitik på gräsrotsnivå och fackaktivism. Det är också den enda strategi som kan skapa verklig förändring i USA. I stället för att försöka övertyga den moderata partieliten om socialism, borde USA:s progressiva krafter övertyga den amerikanska arbetarklassen om densamma.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.