I förra numret (Ny Tid 1/2021) skrev Pontus Kyander ett inlägg i vilket han kritiserar projektet Kritikbyråns praktiska lösningar. Vi på Kritikbyrån välkomnar engagemanget och lyssnar gärna på synpunkter – kritik är ju vår passion! – men vi står också för våra val och lösningar. Vi har utformat projektet så att det ska tjäna en stor grupp kritiker och läsare snarare än enbart den mest proffsiga kategorin. Utan bredd och återväxt kommer proffskritikerna snart inte att ha några läsare eller kunna verka i ett levande sammanhang. En av våra viktigaste strategiska satsningar är därför genrens överlevnad.
I korthet kan man säga att de övergripande målen för Kritikbyrån är en livskraftig kritik, kollegiala sammanhang, en växande kritikerkår med fler röster, ett större samarbete med andra nordiska länder samt ett större intresse för kritik bland läsarna.
Naturligtvis skulle vi gärna betala ut stora summor åt alla som med erfarenhet och yrkeskunskap skriver fantastisk kritik för skamligt låga arvoden. Men vår budget är begränsad. För dem som skriver på heltid lämpar sig arbetsstipendier fortfarande bäst. Trots det hoppas vi förstås att de extra-arvoden som Kritikbyrån erbjuder är till hjälp och glädje.
Kritikbyrån har fått finansiering för tre år och efter den tidsperioden är framtiden för projektet osäker. Vi kommer att göra vårt yttersta för att åtminstone delar av projektet ska leva vidare men det är inget vi kan garantera. Detta gör det desto viktigare att satsa på bredd, relevans och engagemang istället för att göra en handfull yrkeskritiker ekonomiskt beroende av ett system som i värsta fall lämnar dem på bar backe efter några år.
Mathilda Larsson, Tatjana Brandt,
Ylva Perera, Hanna Ylöstalo
ansvariga för Kritikbyrån
