Socialism med norska särdrag

av Martin Ahlö

Norge är exceptionellt i nordiska sammanhang då det numera finns två riksdagspartier till vänster om socialdemokraterna: Sosialistisk Venstreparti och socialistpartiet Rødt, som i höstas fick åtta ledamöter i Stortinget. Ny Tid har intervjuat en av de historiska nya ledamöterna från Rødt, 31-åriga Sofie Marhaug.

Efter två borgerliga regeringsperioder blev det hösten 2021 ett regeringsskifte i Norge. Det socialdemokratiska Arbeiderpartiet fick flest röster och den nye statsministern Jonas Gahr Støre valde att bilda en minoritetsregering med det landsbygdsfokuserade Senterpartiet, men kommer att vara tvungen att söka stöd från vänsterpartierna för sin politik. Norge är exceptionellt i nordiska sammanhang då det numera finns två riksdagspartier till vänster om socialdemokraterna: Sosialistisk Venstreparti (SV), som till sin politik och sitt understöd är likt det finländska Vänsterförbundet, samt socialistpartiet Rødt, som i år tog sig över spärrgränsen och fick åtta ledamöter i Stortinget.

Rødt är ett relativt ungt parti som det senaste årtiondet etablerat sig i kommunalpolitiken och nu fått nationell betydelse. Partiet bildades år 2007 ur resterna av Rød valg-allianse, ett parti som sedan 1970-talet samlat norska kommunister och socialister som politiskt stod utanför landets kommunistparti NKP, men aldrig fick tillräckligt med röster för att ha politiskt inflytande. Däremot drev ungdomsförbundet Rød ungdom (RU) framgångsrikt aktivistiska kampanjer under 2000-talet, och det är ur den här miljön som det nuvarande partiet vuxit fram. I partiprogrammet kräver Rødt omfattande sociala reformer, bred välfärd samt hård beskattning av höginkomsttagare. Partiet arbetar för ett socialistiskt Norge som ska uppnås genom fredliga men principfasta medel: ”Som ett revolutionärt socialistiskt parti är det inte vår uppgift att sitta i regering och administrera kapitalismen”, skriver de i partiprogrammet.

En av de nya stortingsledamöterna heter Sofie Marhaug och är 31 år gammal. I stortinget representerar hon Hordaland fylke, och är sedan tidigare stadsfullmäktigeledamot i Bergen.

– Det känns helt fantastiskt, det är ju historiskt att ett nytt parti lyckats ta sig över spärrgränsen, säger Marhaug till Ny Tid.

Det är första gången sedan spärrgränsen på 4 procent infördes 1989 som ett ”nytt” parti kommit in i Stortinget. Var valkampanjen ovanligt lyckad, eller är det långsiktigt arbete som burit frukt?

Enligt mig beror våra framgångar på att vi jobbat länge och hårt som parti. Vi har fördubblat våra röster i varje val och våra satsningar på fylkes- och kommunpolitiken har varit avgörande. I årets val ökade Rødt i 550 kommuner, behöll mandaten i fem och backade endast i landets minsta kommun Utsira. Det tycker jag är ett bevis på att vi jobbat hårt i både stad och landsbygd.

Fackliga allianser

Rødt fick 4,7 procent av rösterna och har nu 8 representanter i Stortinget, vilket betyder att partiet kommer att kunna påverka politiken även på ett nationellt plan. Den norska regeringen är återigen rödgrön, men varken Rødt eller SV sitter med. Hur stort inflytande kommer ni egentligen ha?

– Eftersom vi har en minoritets-regering kommer arbetet på Stortinget att vara desto viktigare. Jag tror att det finns möjligheter att lägga press på regeringen genom folkliga mobiliseringar och allianser med fackförbunden och miljörörelsen, det såg vi redan nu på hösten då det beslutades om semesterersättning till arbetslösa. Arbeiderpartiet försökte svika sina vallöften men det gick varken vi eller fackförbundens centralorganisation LO med på, och efter våra protester gick det igenom. Det här är förstås bara en enskild seger, men genom sådana frågor kan vi skapa rörelser och allianser.

Vilka är de viktigaste politiska frågorna under perioden 2021–2025?

– Det allra viktigaste är att arbeta emot de ökande klassklyftorna. Även om klyftorna i Norge historiskt sett varit små, har ojämlikheten ökat våldsamt de senaste decennierna. För att stoppa detta kräver vi ett stopp på all privatisering och kommersialisering, vi måste utöka välfärden och inte demontera den!

– Dessutom måste vi ha ett tryggt och organiserat arbetsliv. Som jag nämnde tidigare är det av största vikt att skapa allianser mellan miljö-rörelsen och fackförbunden, vi måste se till att övergången till ett grönare samhälle inte blir en övergång till arbetslöshet. I den här frågan är speciellt energifrågan central i Norge; ska vi fördela den här resursen efter behov eller acceptera den europeiska turbokapitalismen? För mig är svaret enkelt, om energin kontrolleras av investerare kommer det naturligtvis att finnas en motvilja mot klimatåtgärder och omställning.

Farväl till oljan

Norge är unikt bland de nordiska länderna på många vis, men framför allt som ett av Natos grundande medlemsländer och som oljeproducerande nation. De här frågorna är inte så aktuella för vänstern i Finland, men hur ser Rødt på de här politiska frågorna?

– Rødt är emot Nato. Det är i nuläget inte realistiskt att Norge skulle lämna militäralliansen eftersom majoriteten av partierna är för den, men vi kan åtminstone sörja för att ha en självständig försvarspolitik. Under de senaste åren har det etablerats nya amerikanska baser i Norge, vilket är skrämmande och avviker från den tidigare försvarspolitiska linjen. Vi kan inte tolerera att Norge utsätts för större säkerhetsrisker bara för att vara USA till lags.

 – Rødt vill fasa ut oljan. Vi motsätter oss en utbyggning av oljefälten och vill att den oljeindustri som finns i nuläget ska nedmonteras under ordnade former. Vi kan inte riskera att utfasningen leder till arbetslöshet, och därför måste Norge investera i nya arbetsplatser och infrastrukturprojekt för de människor som arbetar inom industrin.

Foto: Ihne Pedersen

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.