Migranters situation på Cypern har påverkats både av världsläget och av den migrationspolitik som Republiken Cypern driver. Landets sätt att hantera situationen illustrerar bredare mönster i Europa.
Dario Antonelli nämner i sin artikel ett antal asylsökande som hösten 2024 blivit strandsatta i buffertzonen mellan Republiken Cypern och Turkiska republiken Nordcypern. Cypern hade redan vid den här tiden fått kritik för hur landet behandlar migranter. I oktober blev det klart att Europadomstolen ålägger Cypern att betala skadestånd till två migranter från Syrien som år 2020 försökt ta sig in i landet men förts till Libanon efter ett par dagar ute till havs. Enligt människorättsjuristen Nicoletta Charalambidou (The Guardian- 11.10 2024) har det funnits en förhoppning om att beslutet kunde vara prejudicerande och göra de pushback–metoder vid den gröna linjen som Cypern ägnat sig åt svårare att ta till.
Cypern har liksom flera andra europeiska länder aktivt motat tillbaka migranter och försökt hindra dem från att söka asyl på det egna territoriet, med andra ord pushback. Enligt internationell lagstiftning är pushback inte tillåten, eftersom alla ska ha rätt att få sin asylansökan prövad. Att mota tillbaka migranter över till den andra sidan om den gräns de försökt korsa kan också stå i konflikt med principen om –non-refoulement, det vill säga att migranter inte ska avvisas om det innebär fara för deras liv.
Marcus Floman har i flera artiklar i Ny Tid uppmärksammat hur europeiska länder trots kritik valt att inte låta migranter ansöka om asyl (se Ny Tid 9/24 och 1/25). Stater har berättigat metoden genom att bland annat hänvisa till säkerhetsargument. Detta var fallet då migranter som år 2021 kom från den belarusiska gränsen över till Lettland, Litauen och Polen pressades tillbaka av ländernas gränsbevakning. I Finland ska riksdagen snart ta ställning till en förlängning av den så kallade avvisningslagen som vid behov kan träda i kraft och göra det omöjligt att ansöka om asyl vid östgränsen. Lagen motiverades med behovet att komma åt instrumentaliserad migration.
Under sex års tid, fram till 2023, var antalet migranter som kom till Republiken Cypern högst i hela EU i relation till invånarantalet. De flesta migranter hade anlänt via den gröna linjen, som dittills varit rätt löst bevakad, skriver svenska Utrikes-magasinet. Republiken Cypern har anklagat den turkcypriotiska regeringen för att använda sig av migranter för att utöva påtryckning.
Migrationspolitiken har blivit restriktiv i allt högre grad och man har utvecklat procedurer för snabba behandlingar av asylansökningar. Pushback-metoder har alltså även förekommit. Gränsen till Nord-cypern bevakas hårdare än tidigare, också havet patrulleras mer än tidigare.
I maj 2024 kom Cyperns president Nikos Christodoulides och EU-kommissionens ordförande –Ursula von der Leyen överens om att ”bistånd” omfattande en miljard euro ska ges till Libanon i utbyte mot att landet minskar migrationen till Cypern. Detta sätt att hantera situationen påminner om avtalet mellan Turkiet och EU som slöts år 2016.
En annan omständighet som förändrat läget på Cypern är al-Assad regimens fall i december 2024. Efter detta har uppemot tusen syrier dragit tillbaka sina asylansökningar.
Foto: EU
