De stora popfestivalerna i Svenskfinland minskar, uppger Niklas Rosström i en artikel i detta nummer av Ny Tid. Samtidigt har många mindre festivaler med fokus på andra musikstilar visat upp en anmärkningsvärd seghet. Det finns flertalet jazz-, vis-, kör-, och kammarmusikfestivaler som har rullat på i årtionden. Till de äldsta hör Ålands orgelfestival (grundad 1975), Musikfestspelen i Korsholm (1983), Nordisk visfest i Hangö (1985), Baltic Jazz i Dalsbruk (1987), Korpo Sea Jazz (1989) och Musik vid havet i Ingå (1989).
Många av dessa har krympt med åren och publiken har blivit allt äldre. Mängden evenemang och tillställningar har också ökat markant, speciellt på den finlandssvenska landsbygden – inte bara sådana med musikutbud.
Dessa små festivaler är ofta arrangerade nästan helt på talkobasis och är beroende av både offentligt och privat stöd. Samtidigt är det det på just de här festivalerna som publiken bäst har möjlighet att se finlandssvenska artister – och för de finlandssvenska artisterna är de viktiga inkomstkällor. Regeringens nedskärningar i både kulturfinansieringen och i kommunernas statsandelar hotar fortlevnaden för små festivaler, samtidigt som stigande kostnader pressar upp biljettpriserna och en allt svårare ekonomisk sits för arbetar- och medelklass minskar möjligheterna för folk att gå på festival.
Foto: Janne Wass
