Tidigt i augusti reste EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen över till Skottland för att träffa Trump och diskutera handel mellan EU och USA. Rubrikerna talade om ett möjligt handelskrig och amerikanska strafftullar.
Det var lite pinsamt att se EU-kommissionens ordförande von der Leyens inställsamma leenden mot Trump när han gav henne audiens mellan golfrundorna. Handelsavtalet hon gick med på är helt ensidigt, även om inte alla detaljer är utmejslade.
Faktum är att EU vek ned sig och gick med på ett avtal med enbart eftergifter. Det tuffa snacket inför mötet om att sätta hårt mot hårt och att använda en ”bazooka” med motåtgärder visade sig vara tomt prat. Nu vet USA:s administration att EU till sist backar tillbaka inför hot om tullar och Trumps skrävlande.
EU och de flesta europeiska ledare har valt att vara fjäskare och medlöpare inför Trump. Mark Rutte, Natos ordförande från Nederländerna, tillhör de närmast löjligt inställsamma. EU-kommissionens ordförande, tyska von der Leyen, talar om en bra ”deal” när hon har låtit sig köras över fullständigt. Sveriges Ulf Kristersson undviker alltid att kritisera Trump, lite som den inställsamma lille killen på skolgården. Det trots att Trump inför orimliga tullar som drabbar oss och världsekonomin, lämnar internationellt samarbete om hälsa och klimatet, stöder Israels folkmord i Gaza och hotar att ockupera Kanada, Grönland och Panama.
Men det går att stå upp mot Trump, det har inte minst ledare från Kanada, Mexiko, Brasilien och Kina visat. Kanske är det också det enda språk han förstår. De som står upp blir naturligtvis mer utsatta om andra viker ned sig, som EU. EU borde istället sluta allianser och närmare samarbete med likasinnade länder.
När överenskommelsen mellan EU och USA granskas blir det tydligt att det handlar om en kapitulation, inte ett samarbete:
USA inför, med vissa undantag, tullar på femton procent mot EU. För stål och aluminium blir tullarna 50 procent. EU inför inga svarstullar för att skydda jobb och produktion här.
EU ska investera 600 miljarder dollar i USA fram till 2028. EU ska dessutom göra enorma inköp av amerikanska vapensystem. Vi borde göra det motsatta, kapa beroendet av USA när det gäller militär teknologi och bygga egen kapacitet genom samarbete. När USA drog in stödet till Ukraina visade det sig inte minst att vi är allt för beroende av amerikansk teknologi på flera militära områden.
EU ska ta bort handelshinder för amerikansk export av livsmedel. I praktiken kan det handla om att godta sänkta krav på djurhälsa och livsmedelskvalitet med allt ifrån klordoppade kycklingar till användandet av hormoner och antibiotika.
Som helhet ska EU anpassa sig till USA, aldrig tvärtom. Avtalet gynnar amerikansk export till oss, men missgynnar våra exportföretag. EUs handelsöverskott med varor gentemot USA ska minska, men samtidigt görs inget för att minska vårt beroende av USA när det gäller tjänsteimport. Vi borde aktivt skapa europeiska lösningar där vi är beroende av USA, det gäller allt från betalkort till molntjänster, satelliter och mjukvara för datorer. Vi vill inte vara beroende av ett auktoritärt Kina, vi borde också öka vårt oberoende gentemot ett allt mer auktoritärt USA.
Vi borde aktivt skapa europeiska lösningar där vi är beroende av USA, det gäller allt från betalkort till molntjänster, satelliter och mjukvara för datorer. Vi vill inte vara beroende av ett auktoritärt Kina, vi borde också öka vårt oberoende gentemot ett allt mer auktoritärt USA.
Men allvarligast är klimatsveket som finns inbyggt i överenskommelsen. Det bekräftar bilden av en EU-kommission som inte tar klimatkrisen på allvar.
EU ska köpa amerikansk olja och gas till ett värde av 750 miljarder dollar under tre år. Det trots att en stor del av de fossila bränslena i USA framställs med extremt miljöfarlig fracking. Frackingen orsakar inte bara stor skada på den lokala miljön, processen leder också till större utsläpp av växthusgaser som metan. Därför har den omstridda metoden för utvinning av gas och olja förbjudits på många håll i världen.
USA har lämnat Parisavtalet och Trump bedriver en politik som aktivt ökar utsläppen och hindrar utbyggnaden av förnybar energi i USA. Under besöket i Skottland gnällde Trump oupphörligen om vindkraft och spred en rad direkta felaktigheter och konspirationsteorier om vindkraftverk.
Med uppgörelsen bromsar EU-kommissionen inte bara den gröna omställningen i Europa, de belönar dessutom ett USA som inte tar sitt klimatansvar.
I dagsläget importerar EU-länderna energi från USA till ett värde av 70 miljarder dollar årligen. Överenskommelsen innebär att den importen ska mer än tredubblas. Ett nytt beroende byggs upp av dyr miljöfarlig energi när EU borde minska den totala importen av fossila bränslen. EU ger samtidigt Trump ett nytt maktmedel.
Inte heller håller argumentet att vi behöver mer olja och gas från USA för att ersätta importen från Ryssland. Den importen har minskat kraftigt, förra året hade den ett värde av 26 miljarder dollar. Flera EU-länder har redan upphört helt med import av rysk gas.
För att ersätta olja och gas behöver istället den förnybara energin byggas ut. Men när högern i EU rullar tillbaka klimatlagstiftningen och lovar storskalig import av fossila bränslen riskerar de nödvändiga investeringarna i det förnybara att utebli.
Högern brukar ofta tala sig varm för ”frihandel” och mot olika handelshinder. Men när det kommer till USA och Trump viker de ned sig utan att blinka och går med på unikt höga handelshinder riktade mot oss. På vägen offrar de våra klimatambitioner.
Europas högerpolitiker har genom åren marinerats i lojalitet med och beundran för USA. De verkar ha väldigt svårt att frigöra sig från det även nu när USA utvecklas i auktoritär riktning och sviker internationell rätt och globalt samarbete.
Men debatten om det föreslagna handelsavtalet med USA måste tas. Avtalet bör stoppas.
Publicerad i Ny Tid 8/25, 9.9.2025
