Häromveckan satt jag på miljöutskottets möte i EU-parlamentet. En svensk ledamot tog ordet i en debatt om internationellt klimatsamarbete och inledde med att säga att om vi inte minskar utsläppen så är det som ”att kissa i byxorna, det kan kännas bra till att börja med men blir snabbt obekvämt”. Ledamöterna i bänkarna som lyssnade såg mest äcklade och förvånande ut.
Jag har gjort exakt samma misstag på ett gruppmöte i parlamentet, reaktionen var densamma. Det gör jag inte om. Liknelser är ofta nationella och svåra att översätta. Att använda liknelser när allt tolkas är svårt och kan bli väldigt fel. Jag är i alla fall glad att jag aldrig talat om att någon ”skitit i det blå skåpet”, det hade varit något för tolkarna att bita i.
En annan gång råkade jag säga att ”det inte var någon ko på isen”, stor förvirring utbröt innan vi kunde reda ut det hela. Men det visade sig att tyskan också har ett talesätt om kor på isen, ”Die kuh vom eis holen”, men det betyder däremot att få kon av isen, att lösa ett problem. Om man vill säga att det inte är någon fara som vi gör när vi pratar om ”ingen ko på isen” så säger man däremot ”alles im butter” (allt i smör).
Det är inte bara liknelser man får vara försiktig med i en flerspråkig miljö där saker tolkas. Försök till humor faller ofta platt. Jag har dragit ett skämt i partigruppen med effekten att två personer skrattade högt medan 50 personer såg ut som levande frågetecken.
Jag är i alla fall glad att jag aldrig talat om att någon ”skitit i det blå skåpet”, det hade varit något för tolkarna att bita i.
Engelskan blir alltmer dominerande som språk i EU. Förhandlingar om texter sker ofta i högt tempo på engelska utan tolkning. Franskan är på väg bort som arbetsspråk. På parlamentets officiella möten kan man tala svenska, men tolkningen till andra språk går ofta i två led och då förloras mycket på vägen. Vill man bli förstådd och lyssnad på är det säkrast att tala engelska. Så jag talar engelska i utskotten och i gruppen, men svenska när jag talar inför hela kammaren.
Det kan bli fel även på små språk. En svensk kvinnlig ledamot presenterade sin nya unga manliga assistent för en dansk kollega med att ”det är bra att ha någon att bolla med”. Det betyder något helt annat på danska.
Svenskar är som regel rätt bra på engelska även om vi ofta överskattar vår förmåga och det blir lite swenglish. Fransmän, italienare och polacker talar ofta sämre engelska och får använda sitt eget språk med tolkning. Det ger oväntat nog en fördel för oss från mindre länder som är vana att använda engelska.
Ibland blir det lite fel när ledamöter ska läsa upp anföranden på en engelska som de inte är helt bekväma med. En tysk kristdemokrat i mitt utskott med ansvar för skogspolitik använde konsekvent engelskans ”conversation” (konversation) istället för ”conservation” (bevarande). En sverigedemokrat höll ett helt anförande där han uttalade ”emissions” (utsläpp) som emotions (känslor). Men jag tyckte att det var lite fint med en SDare som talade om känslor.
Apropå engelska så saknar jag britterna i EU-parlamentet. De var ofta utmärkta talare och kunde dessutom konsten att häckla sina motståndare med glimten i ögat så att de kom ur balans.
