Filmfestivalen Kärlek och anarki sätter guldkant på höstmörkret. Mio Lindman tipsar om 20 filmer under festivalen.
Den årliga filmfestivalen Kärlek och anarki startar och bjuder på ett digert program. Här är tjugo filmer med fokus på den europeiska och asiatiska filmen samt dokumentärer.
9 Temples to Heaven
Sompot Chidgasornpongses film är en thailändsk roadmovie där det andliga står i relation till det ironiska och det vardagliga. Religion, familjeband, samhällsförändringar och arkitektur ‒ dessa är teman som utforskas. Regissören har arbetat med Apichatpong Weerasethakul och detta är hans debutfilm.
A Poet
Miserabilistiska konstnärer vimlar det av på film. A Poet (Simón Mesa Soto) har fått ett gott mottagande som en varm skildring av en man i Medellín som närt författardrömmar och som lite motvilligt ger sig in på lärarbanan.
Barbara Forever
Barbara Hammer är sedan 1970-talet en legendarisk gestalt inom den queera filmen. Brydie O’Connor frammanar Hammers engagemang, passion för arkiv och experimentlusta. Festivalen visar även Hammers Nitrate Kisses.
Dao
Alain Gomes’ Dao har liknats vid en jazzimprovisation. Två ceremonier samlar släkt och vänner i Guinea-Bissau och på franska landsbygden. Lekfullt och medvetet utdraget får vi följa människorna och högtidernas former.
Double Freedom
Lisandro Alonso är känd för sina sparsmakade och lite gåtfulla filmer. Double Freedom är inget undantag. Utgångspunkten är en enstöring som lever på skogsarbete. Hans syster har bott på ett boende men nu har Javier Mileis argentinska stat stängt ner det och han blir ansvarig för henne.
Dry Leaf
Georgiska Alexandre Koberidze tar ut svängarna i en film som helt och hållet är filmad på en mobiltelefon. Ramen är en far som ger sig ut för att söka efter sin försvunna dotter, en fotograf, men filmens experimentella grepp går vida utöver den konventionella roadmoviens dramaturgi.
Everybody to Kenmure Street
Ett grannskap i Glasgow mobiliserar för att förhindra deporteringar som håller på att genomföras under högtiden Eid al-fitr. Everybody to Kenmure Street handlar om aktivismens möjlighet och detta knyts till Glasgows politiska historia.
Everytime
Verklighet, minne och fantasi glider ihop i Sandra Wollners Everytime som utforskar sorg och sorgearbete efter att en tonårsflicka plötsligt dör. Många kritiker nämner skådespelerskan Birgit Minichmayrs rollprestation och att Wollner etablerat sig som en regissör att hålla ögonen på.
I See Buildings Fall like Lightning
Fem vänner från ett arbetarklassområde i Birmingham träffas i denna film som enligt kritikern Peter Bradshaw i Guardian har en smittande eufori. Det handlar inte bara om vänskapens dynamik utan också om hur karaktärernas liv formats av kvarteren och arkitekturen.
La Gradiva
La Gradiva (Marine Atlan) är en uppväxtfilm med en klassresa till Pompeji som fond och en berättelse som rör sig mellan sorg och ungdomligt trånande på ett lyhört sätt.
Landmarks
Lucretia Martel beskriver i Landmarks kampen om land och resurser och ägnar sig samtidigt åt kritisk reflektion kring själva bildmediet. Kärnan i berättelsen är mordet på den argentinska urbefolkningsledaren Javier Chocobar. Detta är långt från någon linjär politisk film utan man kunde snarare tala om en essäfilm som binder ihop olika teman.
Marie Madeleine
Sexarbetaren Marie Madeleine och hennes vänskap med kristna Joseph utgör navet i Gessica Généus film. Kontexten är Jacmel, Haiti och filmen kretsar bland annat kring andlighet och kolonialism.
Rehearsals for a Revolution
Detta är en personlig film regisserad av Pegah Ahangarani där familjens och vänners berättelser knyts till Irans moderna historia genom protestbilder, hemvideor och annat arkivmaterial.
Rose of Nevada
Mark Jenkin är en egensinnig regissör som i sin senaste film låter ett märkligt hopp i tiden fungera som drivkraft i en spökhistoria om en ort (Cornwall) präglad av fiskeriets livsform och dess lämningar och ekon i nutiden. Drömskt och melankoliskt.
Shame and Money
Shame and Money beskrivs som en hyperrealistisk skildring av ekonomisk överlevnad i ett kapitalistiskt samhälle, i det här fallet Kosovo. Regissören Visar Morina väjer för det mest melodramatiska och fokuserar på ett mer vardagsförankrat perspektiv som också uppmärksammar psykologiska spänningar.
Silent Friend
Ildikó Enyedis Silent Friend har en ovanlig huvudperson: ett gingkoträd. Filmen utspelar sig på en botanisk trädgård i Marburg under tre olika epoker och är en meditation över människans relation till naturen och naturens relation till oss.
The Day She Returns
Hong Sang-Soos filmer har varit flitigt visade under Kärlek och anarki och höstens festival är inget undantag. Som vanligt utlovas samtal om livet och inte minst det för regissörens filmer så notoriska drickandet på blanka dagen. Huvudpersonen är denna gång en skådespelare som efter en paus återkommit till filmvärlden.
The Diary of a Chambermaid
Radu Judes nya film handlar om en hushållerska som är anställd i en välbärgad fransk kulturfamilj som inte tycker det skulle skada om hon deltar i universitetets teatergrupp. Mirabeaus Le Journal d’une femme de chambre får spegla den moderna världens underkastelse och hutlöshet.
The History of Concrete
Betongen ramar in våra liv men vi tänker sällan på vad detta byggnadsmaterial förutsätter. John Wilsons dokumentär är en humoristisk och allvarlig betraktelse kring livet i städer och dess gjutna fundament.
We are Aliens
Denna animationsfilm (regi: Kouhei Kadowaki) handlar om två pojkar, Tsubasa och Gyōtarō, som blir nära vänner i tredje klass. Ett svek och en händelse förstör deras vänskap. Filmen handlar om det främmande i olika tappningar, om barndom och att förstå sig själv annorlunda.
Kärlek och anarki pågår 17-27.9.
Bild: Shame and Money
