Den mångfasetterade globaliseringen
Globaliseringen är i högre grad en kulturell process än en ekonomisk eller politisk. Sociologerna Rolle Alho, Karin Creutz-Kämppi och Mika Helander skriver om begreppets mångfald.
”Global kultur” och ”kulturell globalisering” är diskussionsämnen som förekommit rätt flitigt i samhällsdebatten de senaste åren. Att händelser kan ha en global karaktär är inte något nytt fenomen, men det som kännetecknar dagens globala värld är det intensifierade informationsflödet – den snabba rörligheten av idéer och föremål, samt människans ökade mobilitet. Internet, film, reklam, television och turism är fundamentala aspekter av den kulturella globaliseringen. Kultur på det globala planet är inte bunden till tid och rum, och är således i hög utsträckning friställd från det territoriella.
De kulturella gränserna runt Europa
Illustration: Ika Österblad
Dagens rasister bryr sig inte om hudfärg. Istället är det kulturer som framställs som underlägsna, inkompatibla och farliga, skriver Karin Creutz-Kämppi och Mika Helander.
På 1980-talet var Finlands befolkning ännu homogen och varje kvinna med slöja drog blickar till sig. Resan till att bli en del av den globala byn, bestående av människor med allehanda ursprung, har gått snabbt. Samtidigt har många frågor i anslutning till invandringen tematiserats. Under kalla kriget upplevdes Finland som en västlig utpost som ständigt riskerade sovjetisk invasion. Ett land som få vågade ta sig till och dit vägen delvis också var blockerad.
Invandringsdebatten hade säkerhetspolitiska förtecken. Den europeiska invandringspolitiken fick liknande drag från och med 1990-talet i och med det upplevda hotet från terrorister. I Finland pågick då ett identitetsarbete kring vem ”vi” var i den snabba internationaliseringen och huruvida ”vi” hade råd med flyktingar. Diskussionen gick snabbt in på ekonomiska företeelser, men också säkerhetspolitiska bekymmer kopplade till islam växte fram i förbindelse med de somaliska flyktingarna som kom via Sovjet, WTC-attackerna, dödshoten mot Rushdie och karikatyrerna i Jyllands Posten.
Finland är ett relativt ungt invandringsland med ett, i globalt perspektiv, litet antal invandrare. Således har den offentliga debatten en central kunskapsskapande roll – för många är invandring något som främst upplevs via media. Media har också en central roll i produktionen, upprätthållandet och förändringen av kollektiva representationer, idéer, myter, värderingar och normer.
