MARXISM AV IDAG ÄR MER ÄN BARA NOSTALGI
Wolfgang Fritz Haug (f. 1936), professor i filosofi vid Berlins Freie Universität, är sedan länge känd även i Finland. Hans bok om varuestetiken, där han på ett originellt sätt försökte tillämpa Marx’ analyser om varan på den kommersiella moderna kapitalismen, blev översatt till finska redan för 20 år sedan och har länge använts som kurslitteratur vid Tammerfors universitet.
I dag hör väl Haug till de mest kända europeiska marxisterna överhuvudtaget. Från början partiobunden har han inte heller efter realsocialismens fall känt något behov av att vända kappan. Tvärtom har Haugs forskning i marxismen bara blivit intensivare, främst i och med det nya och mycket ambitiösa projektet att redigera en omfattande historiskt-kritisk ordbok över marxismen.
Haug är inte bara forskare, utan även förläggare av stora mått. Redan år 1959 grundade han tillsammans med sin hustru Frigga – också hon en ansedd forskare med inriktning på kvinnoproblematik – tidskriften och förlaget Das Argument, som sedermera under studentrörelsens gyllene år utvecklade sig till ett av de viktigaste vänsterförlagen i det dåtida Västtyskland. Själva tidskriften Argument har nu utkommit i över 200 nummer, och det tjocka häftet saknas inte i något humanistiskt eller samhällsvetenskapligt bibliotek med självaktning i världen. Under åren har allt flera olika projekt kommit att ingå i förlagets verksamhet – förutom den stora ordboken t.ex. en tysk upplaga av Antonio Gramscis Fängelsehäften.
Wolfgang Fritz och Frigga Haug deltog i Finska Marx-sällskapets seminarium om globaliseringen i Helsingfors i slutet av oktober förra året. Wolfgang Fritz’ föredrag behandlade marxismens förflutna och framtid och var så pass intressant att jag beslöt att göra en intervju med honom för att få lite klarare besked om vad han anser att Marx’ idéer spelar för roll i dagens värld.
BILDER FRÅN FINLANDS 30-TAL: ALTERNATIVLÖSHETENS ÅRTIONDE
Om 70-talet var ett ideologiskt årtionde, så gäller epiteten ännu mera för 30-talet. Det var ett tidevarv präglat av fascismens och nazismens frammarsch i Mellan- och Sydeuropa och den hårda stalinismen i Ryssland.
I antologin Ajan paineessa (ung. Under tidens tryck), redigerad av professor Pertti Karkama och forskaren Hannele Koivisto, båda från Åbo universitet, granskar 16 medarbetare på ett intressant sätt 30-talets andliga och ideologiska klimat och framför allt intelligentians situation i dåtidens Finland.
