Det går inte att deppa till Eva-Stina Byggmästars senaste diktsamling. Jag är snarare lockad av att kalla texterna feel-good-poesi. Men hur små poeter finns det egentligen är en sprudlande kärleksförklaring till skaldekonsten, skapandet, dikten och förstås till poeterna. Texterna genomsyras av en smittande glädje och ömhet och jag vill genast säga att Byggmästars förra prisbelönade verk Älvdrottningen har fått en värdig efterföljare.
Ett centralt tema i Men hur små poeter finns det egentligen är skapandets process. Texterna kretsar kring arbetet med pennan, kring diktarvardagen. Skrivandet karakteriseras genom bjärta kontraster. I många av dikterna är det, blommorna, ängarna, bären och mossan som omger skapandet. Men ibland som i dikten ”Diktfabriken nr 153” tycks skaldens arbete bäst liknas vid industriarbetarens. Och så är det väl. Inget kneg är en ständig dans på rosor.
Och så till de små poeterna. Förutom att Byggmästar gör en analys av yrkesrollen, öser hon generöst ut komplimanger över kolleger, både levande och döda. Genom intertextualiteter skojar hon med Saarikoski och Baudelaire. Vissa dikter är uttryckligen tillägnade åt andra poeter. Thomas Brunell, Wava Stürmer och Anita Wikman är några av de lyckligt lottade yrkeskamraterna som får alldeles egna dikter. Själva boken tillägnar Byggmästar åt partnern och författaren Gurli Lindén.
Tvåsamheten är också ett återkommande motiv i boken. Det finns ett ”du” och många av texterna är rena kärleksdikter. Ofta handlar dikterna emellertid om en tvåsamhet i arbetet. Det finns någon annan där som också sitter och skriver vid sin pulpet.
Slutligen är Men hur små poeter finns det egentligen en hyllning till språket. Byggmästar hyser ingen överdriven respekt för språket, och jag menar detta i en positiv bemärkelse. Hon hoppar vilt hopprep med orden, knyter samman och löser upp. Svenskan har sällan varit så energisk som i Byggmästars händer. Tonfallet är emellertid lugnare nu än i Älvdrottningen. Språket är inte lika spretigt och helheten känns rofullare.
Det enda jag kan invända mot är att ämnesvalet ibland känns lite uteslutande. Att läsa dikter om diktandet blir lite långrandigt i längden, åtminstone för oss icke-skalder. Men för alla små poeter där ute är ämnet säkerligen uppskattat.
Eva-Stina Byggmästar: Men hur små poeter finns det egentligen. Söderströms, 2008.
Isabella Rothberg
