Euro, dollar, rubel, kronor. Markandsekonomiernas valutor är långtifrån några neutrala instrument – tvärtom är vissa specifika värderingar inbäddade i dem. En alternativ och hållbar ekonomi kommer därför med stor sannolikhet att behöva alternativa valutor. Inga Härmälä gör några axplock bland alternativen.

2013 upprätthålls fortfarande en uppsjö ekonomiska myter. Ekonomin framställs ofta som fristående från människan medan marknaden betraktas som ett mystiskt väsen med eget liv. Samtidigt som man inom den traditionella ekonomin inte förmår ifrågasätta idealet om ständig tillväxt, blir det allt svårare att förneka att den ständigt ökande konsumtionen inte beaktar ekologiska begränsningar.

Synen på ekonomin som en naturlag har kritiserats av såväl anti-globaliseringsaktivister och akademiker. Genom att betrakta ekonomin som ett socialt konstruerat och lokalt varierande fenomen har alternativa ekonomiska modeller utvecklats. Till exempel verkar nerväxt- och omställningsrörelsen i opposition till fossilenergisamhället och den nyliberala globaliseringen. Inom båda rörelserna förespråkar man alternativa valutor som ett steg på vägen till ett mer hållbart samhälle. Men vad är egentligen en alternativ valuta?

 

Smått och stort

Som alternativa valutor räknas alla valutor som inte tillhör den formella ekonomin. De kan skapas för olika ändamål: för att främja socialt välmående (tidsbanker), ekologisk hållbarhet (lokala valutor) eller olika ekonomiska mål, som att kontrollera valutans värde, utveckla resistens mot finanskriser eller för att främja ett företags vinster (S-gruppens plussapoäng).

Ofta skapas en alternativ valuta med flera av dessa syften i åtanke. Vem som helst – enskilda individer, politiska makthavare, organisationer eller företag – kan skapa en egen valuta och dess geografiska spridningsområde kan vara allt från en liten by till hela jorden. De kan förekomma i form av sedlar och mynt, men finns allt oftare endast i elektronisk form på kreditkort, i mobiltelefoner, dataspel eller databaser. Vissa valutor, som exempelvis den lokala valutan Bristol Pound, fungerar som konventionella valutor i både sedelform och elektroniskt.

 

Lokala ekonomier

Alternativa valutor har länge använts för att stödja lokala ekonomier under lågkonjunkturer då den konventionella valutan blivit en bristvara eller närapå värdelös. Färska exempel på detta hittas i Grekland, där nu flera lokala valutor utvecklats för att hålla liv i de lokala ekonomierna.

Lokala valutor sägs också kunna bidra till att konsumenter förstår sambandet mellan sin konsumtion och dess sociala och miljömässiga konsekvenser, helt enkelt för att de gör synliggör en närliggande produktionskedja. Miljöetiska värderingar kan inverka på individens beteende i miljöfrågor, men så länge det finns samhällsstrukturer som hindrar människor från att agera enligt sina värderingar är deras inverkan begränsad. Alternativa lokala valutor som gör hållbart beteende ekonomiskt lönsamt för individen, kan i sin tur ge upphov till nya värderingar som är bättre anpassade till livet i en värld med begränsade resurser.

Alf Hornborg, professor i humanekologi vid Lunds universitet (intervjuad i Ny Tid nr 50-52 2012), hävdar att en universell valuta, vars värde allting kan mätas i, bidrar till miljöförstöring och sociala orättvisor. Han har i många år argumenterat för en multicentrisk ekonomi med en global valuta och flera kompletterande lokala valutor. Den lokala obeskattade valutan skulle ges ut av myndigheter i form av en grundinkomst enligt storleken på hushållen. Med den valutan kunde man konsumera lokala varor och tjänster medan den globala valutan skulle användas för importvaror och löner. Efterfrågan på lokala produkter skulle öka, men de varor som är svåra att producera lokalt, som medicin- och kommunikationsteknik, skulle fortsättningsvis kunna köpas på den globala marknaden. Hornborgs tror att den multicentriska ekonomin kunde minska koldioxidutsläppen, ge samhällen hälsosammare mat och bidra till biologisk mångfald i och med ett mångsidigare jordbruk. Hornborg föreslår att den lokala valutan skall vara räntefri, medan till exempel Charles Eisenstein, föreslår att den alternativa valutan har en negativ ränta, för att hålla pengarna i cirkulation.

Ett exempel på en lokal valuta i Finland finns i Toholampi kommun, som lanserat en egen lokalvaluta kallad toho. Valutan, som ett tiotal företag i kommunen accepterar, har delats ut som stipendier och priser i sporttävlingar och erfarenheterna av den har varit positiva. Genom systemet vill man främja lokalt företagande och stärka speciellt små och mellanstora företag.

Enligt forskning kring en lokal valuta i Lewes, England, kan dess följder vara ett mer ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Jeppe Dyrendom Graugaard har visat att Lewes invånare blivit mer medvetna om samhällsfrågor och konsumtionsvanor sedan Lewespundet infördes år 2008.

 

Värderingar

Att ekonomin är en konstruktion med inbyggda värderingar och incitament kommer till uttryck bland annat genom att oavlönat arbete, t.ex. vård en äldre släkting, inte värderas högt i samhället. Alternativa valutor har därför också föreslagits för att utveckla värderingar som är åsidosatta i den marknadsbaserade ekonomin – långsiktighet, omtänksamhet, solidaritet och jämlikhet.

I detta sammanhang utgör olika tidsbanker en alternativ valuta som sägs stärka dessa värderingar. De har blivit populära jorden runt. Störst i Finland är Stadin aikapankki i Helsingforsregionen. Principen är att allas tid, arbete och hjälpbehov är lika värda och en tovi motsvarar alltid en timmes arbete. Tidsbanken beskrivs ofta som ett redskap för att skapa en mer solidarisk ekonomi.

– Man säger att det på Wall Street endast finns två slags känslor: girighet och rädsla. Det är dessa känslor som nutidens pengar reflekterar. Då människor träffas och utbyter sina tovin via Stadin aikapankki finns andra känslor närvarande. En slags valuta bär på en slags värderingar, medan en annan valuta medför andra värderingar, sade Ville Iivarinen från Talousdemokratia ry som intervjuades i Yle Puhe i mars 2013.

I Japan har ett system vid namn Fureai Kippu utvecklats i syfte att bidra med extra resurser för gamla, sjuka och handikappade. Genom att ta hand om äldre människor i sin gemenskap kan man tjäna poäng, som sedan kan användas av släktingar eller vänner i andra delar av landet, eller sparas fram till ens egna pensionsdagar. I Finland har man under sommaren diskuterat ifall det är lagligt att använda sig av obeskattade alternativa valutor, men man kunde fråga sig om myndigheterna verkligen förlorar på ett system som bidrar med lite extra välfärd för gamla och sjuka.

 

Större skala

En alternativ valuta som inte tjänar enskilda individer utan endast företag, är det schweiziska WIR-systemet. Det grundades av 16 företagare under den stora depressionen på 1930-talet och i dagens läge fungerar WIR som en alternativ valuta för en fjärdedel av företagen i Schweiz. Den elektroniska valutan skapas genom räntefria lån företag emellan och för enkelhetens skull har valutans värde bundits till den schweizisk francen. Speciellt småföretagare verkar gynnas av systemet, som får ett uppsving under varje lågkonjunktur.

En alternativ valuta med global spridning är kryptovalutan Bit coin, som lanserades år 2009 av pseudonymen Satoshi Nakamoto. En kryptovaluta är en virtuell valuta som skapas genom kryptering och då systemet har en öppen källkod kan vem som helst delta i skapandet av valutan. Eftersom penningmängden inte kan överstiga 21 miljoner är en liten deflation planerad och valutans värde kommer med andra ord troligen att fortsätta stiga. Ett problem med bitcoin är att valutan använts flitigt inom vapen- och droghandeln. Det finns inte heller någon säkerhet för pengarna, då transaktionerna är anonyma.

 

Utmaningar

Alternativa valutasystem är fortfarande i den experimentella fasen och det finns ingen ideal eller universell modell, som skulle fungera i alla samhällen. Fastän det finns studier som visar på positiva aspekter av alternativa valutor, finns alltid en risk att det skapas nya typer av ojämlikhet till exempel på grund av lokala skillnader i mänskliga och naturliga resurser. Det krävs fler experiment, för att undersöka hur en mångfald av penningsystem egentligen inverkar på den allmänna välfärden i det långa loppet. Den konventionella valutan har hittills inte konkurrensutsatts, men i framtiden kanske man frågar sig varför man uthärdade ett valutamonopol så här länge. Olika kompletterande valutor förankrade i våra olika sociala och ekologiska miljöer kan potentiellt skapa en mer hållbart och trivsamt samhälle.

 

Inga Härmälä

 

Källor: Wikipedia, Ny Tid, Yle Puhe, Local Environment,
bitcoin.org, föreläsning med Alf Hornborg,
Charles Eisenstein: Sacred Economics

 

2 kommentarer

Biologielever på Linnéskolan - intressanta frågor och kloka tankar. - Sida Alumni 26 november, 2015 - 03:12

[…] Alf Hornborg, professor i humanekologi från Lunds Universitet som har skrivit mycket intressant om alternativa ekonomier. Korta översikter hittas här http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/alf-hornborg/ och här https://www.nytid.fi/2013/09/valutan-bar-pa-ekonomins-varderingar/ […]

Reply
Biologielever på Linnéskolan – intressanta frågor och kloka tankar. | Maracuja 29 november, 2015 - 23:12

[…] Alf Hornborg, professor i humanekologi från Lunds Universitet som har skrivit mycket intressant om alternativa ekonomier. Korta översikter hittas här http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/alf-hornborg/ och här https://www.nytid.fi/2013/09/valutan-bar-pa-ekonomins-varderingar/ […]

Reply

Lämna ett svar till Biologielever på Linnéskolan – intressanta frågor och kloka tankar. | Maracuja


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.