Forsström välkomnas i Svenska Akademien – trots hög ålder

av Janne Wass

Det är risk för förvirring kring den finlandssvenska litteraturvärlden just nu, för den som inte är insatt. Inte långt efter att Tuva Korsström fick Svenska litteratursällskapets stora pris, Tollanderska priset, meddelade Svenska Akademien att Tua Forsström – historiskt – väljs in som ny ledamot, den första finländska dito sedan 1809.

I svenska medier har valet av Forsström mött artigt välkomnande utan direkta lyckotjut. Samtliga kommentatorer noterar det obestridliga faktum att Tua Forsström är en av Nordens allra främsta poeter. Dala-Demokratens litteraturkritiker Ulf Lundén sammanfattar ungefär den samtliga svenska kulturpresskårens kommentarer i tre meningar: “Det är utan tvekan ett bra val. Hon är en av Nordens bästa poeter som skriver en begriplig lyrik och dessutom får det finlandssvenska språket en tydlig representant i församlingen. Dessutom är hon ju kvinna, en skriande brist i den nuvarande Akademien.”

Det är dessa tre faktorer som dyker upp, med litet olika tyngdpunkt i såväl Dagens Nyheters som Aftonbladets eller Svenska Dagbladets kommentarer: positivt med en bra poet, positivt med en finlandssvensk, positivt med en kvinna. Många noterar att Forsström mottagit så gott som alla stora nordiska litteraturpris, Helsingin Sanomat noterar att hon även mottagit Pro Finlandia-medaljen. Sedan har ingen så mycket mer att säga, verkar det som – vid sidan av poesin är Forsström något av en doldis, som aldrig gjort stort väsen av sig. Expressens kulturkritiker Victor Malm erkänner att “… vad hon konkret tillför i arbetet har jag dock ingen aning om”. Av de svenska medierna är det endast nyhetsmagasinet Fokus som tycks uppmärksamma att Forsström även arbetat som förlagsredaktör. Också Hufvudstadsbladets kulturchef Fredrik Sonck nöjer sig med att konstatera Forsströms storhet som poet, och jubla över att en finlandssvensk valts in. Svensk Presstjänst är den enda som lyckats få någon att uttala sig om vad hon i praktiken kan tillföra arbetet. SPT intervjuar Förlagets vd Fredrik Rahka som säger: “Hon är väldigt beläst. Jag tror hon kan bidra med många insikter tack vare sin djupa förståelse för litteraturen, genom sina insikter i kulturen och med sin förståelse för hur dessa två fungerar.”

Det enda som väcker viss kritik är Forsströms relativt höga ålder: hon är 71 år gammal, och det har under förra årets stormar kring Svenska Akademien väckts förhoppningar om att yngre ledamöter ska väljas in. Poeten och redaktören Göran Greider är kanske den av de svenska kommentatorerna sin uttrycker starkast kluvenhet kring valet: “Det är klart att det är ett bra val rent litterärt, även om jag tycker att de kanske ska hitta någon som är lite yngre, ärligt talat”, säger han till TT, och menar att det därför “är lite dubbelt”.

Expressens Victor Malm konstaterar att valet av Forsström på det stora hela är okontroversiellt: “71 år gammal efterträder hon Katarina Frostenson på stol 18 och även om en eller annan lär knorra över hennes relativt höga ålder ger invalet en känsla av, tja, klassisk normalitet: en av våra största poeter följer efter en annan av våra största poeter. Som när Bertil Malmberg efterträddes av Gunnar Ekelöf, som efterträddes av Artur Lundkvist, som i sin tur avlöstes av Frostenson. ”

Foto: Niklas Sandström

Läs också: Sebastian Johans recension av Forsströms senaste bok Anteckningar. 

EDIT: 12.2. 2019: Tog bort mening om att endast två Finlandsfödda tidigare suttit som ledamöter, de är betydligt fler. Läs Herman Lindqvists artikel i Aftonbladet om ämnet

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.