Torven – förnybar eller icke-förnybar?

av Adele Westerlund

Fredagen den 30 maj åkte ungefär 80 lastbilar till riksdagshuset för att demonstrera för torvproducenternas rättigheter. Demonstranternas krav är att torv ska klassas som en förnybar energikälla och att torvens ställning ska förbättras. Detta går tvärtemot regeringens mål att minska torvproduktionen med åtminstone hälften före år 2030.

Förnybara energikällor är sådana som kan förnya sig inom en mänsklig livslängd, medan fossila energikällor, så som olja och kol, bildas mycket långsamt under miljontals år. Torv bildas i en takt på ungefär en millimeter i året och anses därför ofta ligga någonstans mitt emellan. Men torven är ändå inte på något sätt ofarlig för klimatet – utsläppen per producerad energienhet är större för torv än för stenkol. Sedan år 2000 klassificeras torv som en icke-förnybar energikälla i Finland och den internationella klimatpanelen IPCC klassar torven som en långsamt förnybar energikälla, men dess utsläpp ses som utsläpp från fossila bränslen. Också inom EU:s system med utsläppsrättshandel räknas torv som ett fossilt bränsle. Politikerna har ändå inte varit eniga och ännu år 2007 ingick följande i Vanhanen II-regeringens program: ”Finlands regering arbetar akvtivt för att torv skall definieras som en långsamt förnybar energikälla.”

Användningen av torv ser just nu ut att minska betydligt snabbare än regeringens mål kräver. Detta beror främst på EU:s system med utsläppshandel, vilket en nationell ändring av klassificeringen inte skulle påverka. På nationell nivå stödjs faktiskt torvindustrin. Under regeringens Marins rambudgetförhandlingar förhandlades ett stödpaket för torvproducenterna på 70 miljoner euro fram. Enligt Finlands naturskyddsförbund upprätthålls efterfrågan på torv dessutom med hjälp av en politik som ser till att torvens pris hålls lågt.

Finland är den överlägset största användaren av torv som energikälla och torvindustrins roll som arbetsgivare lyfts ofta fram, men enligt Finlands miljöcentral är torvens andel av sysselsättningen i Finland ungefär 0,1 %. Torvens skadliga effekter på klimat och miljö är ändå betydande. Utvinning av torv förstör den ursprungliga kärrnaturen och hotar många arters livsmiljö. Dessutom är själva torvbrytningen också till stor skada för klimatet, eftersom den koldioxid som funnits lagrad där under frigörs. Då torven bränns för energi produceras också stora mängder koldioxid. Torven står i dag för 6 % av den energi som används för uppvärmning i Finland, men enligt Finlands naturskyddsförbund orsakar torven cirka 16 procent av utsläppen inom energisektorn och 12 procent av Finlands totala klimatutsläpp.

Statistiken över torvens miljöpåverkan ger i sig en rätt så bra bild av varför det är dags att överge torven. Om Finland ska uppnå målet att vara klimatneutralt år 2035 och dra sitt strå till stacken i den globala kampen mot klimatförändringen bör en rättvis omställning till andra hållbarare energikällor ske.

Foto Ninara / Flickr

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.