I tiden
2011 var inget gott år för inbitna despoter och auktoritära våldsmän. Egyptens och Tunisiens ledare tvingades från makten, Muammar Gaddafi blev skjuten, Usama bin Ladin blev skjuten och Kim Jong-Il avled, enligt uppgift i en hjärtinfarkt.
I Syrien fortsätter Bashar al-Assad visserligen att mörda, men andra ledare i arabvälden har försökt stävja protesterna genom att lova demokratiska reformer. Den arabiska våren hör, trots att förändringsprocesserna är långsamma och dessutom har stannat av, till de av fjolårets händelser som väcker hopp. Demokrati är, bland mycket annat, tålamodets konst.
Han ger Tranströmer rysk språkdräkt
– Jag tvivlade in i det sista. Jag trodde inte att svenskarna skulle ge priset till en av sina egna. Men jag är mycket glad att de vågade. Tranströmers poesi är unik, säger poetens ryska översättare Aleksej Prokopev.
Kön, våld och medling
Det senaste och, tyvärr, troligen sista numret av NIKK magasin är i sin helhet ägnat åt temat kön och våld. Att det sannolikt är sista numret beror på att den samnordiska institutionen NIKK (Nordisk Institutt for Kunnskap om Kjønn) lades ned vid årsskiftet efter beslut av Nordiska Ministerrådet. Efter att länge ha fungerat som den enda institutionella basen för nordiskt samarbete inom genusforskning försköts NIKK:s roll på 2000-talet mot att fungera som kunskapscentrum och brobyggare mellan forskning och politik. I fortsättningen ska NIKK verka som ett samarbetsorgan vid en existerande nationell eller samnordisk institution. När och hur beslutet ska förverkligas är tillsvidare oklart.
Ny Tid-kolumnist blir partiledare
Jonas Sjöstedt, som bland mycket annat är kolumnist i Ny Tid, har valts till partiledare för svenska Vänsterpartiet.
Sjöstedt tar över efter Lars Ohly som lett partiet under de senaste åtta åren då partiet också tappat många väljare. Förväntningarna på att Sjöstedt ska vända trenden är stora.
Feminism till lust och leda
Den huvudsakliga frågan i Nina Powers bok Den endimensionella kvinnan är hur urvattningen av ordet feminism har gått till, och hur feminismen kan återgå till att bli en verklig politisk och kritisk kraft, skriver Fredrik Österblom.
