START
  • Om Ny Tid
  • Arkiv
  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Skriv i NyTid

    • Att välja sina gudar

    Sparat under: Artiklar av den 7 oktober, 2009.

    Fördjupande eller förtingligande? Ruth Illman reflekterar kring Marita Liulias utställning Choosing My Religion.

    Multimediakonstnären Marita Liulia har med sin utställning Choosing My Religion (CMR) givit ett bidrag till diskussionen om hur man kan gestalta och förstå religion i konsten idag. CMR är en mångfasetterad resa genom världens stora religioner, presenterade sida vid sida i oljemålningar, fotografier, medieinstallationer, filmer, föremål, faktatexter och en interaktiv nätsida. Utställningen öppnade på Kiasma i Helsingfors i februari för att därefter fortsätta till Tammerfors och Åbo, där utställningen pågår just nu. Efter årsskiftet står Vasa i tur.Liulias gestaltning av nio världsreligioner har både lovprisats och kritiserats. En del anser att den representerar ett fräscht grepp som visar vad religion kan betyda för människor i det mångkulturella och individualistiska 21:a århundradet. Andra menar att infallsvinkeln är förenklande och förtingligande: att djupet i det religiösa engagemanget går förlorat bakom den finslipade fasaden. Som religionsvetare har jag med intresse följt samtalen mellan kritiker, forskare och utställningsbesökare som vill bidra med sin syn på vad religion egentligen är och hur man ska ta sig an temat i konsten. Själv arbetar jag med ett forskningsprojekt kring kreativ religionsdialog där jag följer konstnärer (musiker, författare, fotografer) runt om i Europa som på olika sätt behandlar frågan om religionsmöten i sin konst. I det här sammanhanget har jag träffat Liulia och diskuterat hennes syn på religion och möten i konstens värld. Den här artikeln bygger på intervjun med Liulia, gjord strax innan CMR premiäröppnade på Kiasma, samt på texter i boken Choosing My Religion (som ingår i projekthelheten). Hur ser Liulia själv på religionens roll i dagens värld och hur har hon valt sitt formspråk?

    Läs mera

    RELIGIONSDIALOG MED MUSIKEN SOM VERKTYG

    Sparat under: Intervju av den 30 april, 2008.
    – Du måste lära dig lyssna till den andre för att kunna göra musik. Du måste respektera den andre. Musikerutbildningen är den bästa träningen i interkulturell dialog som finns, säger gambisten, dirigenten och musikforskaren Jordi Savall. I vår är han aktuell med ett konsertprojekt kring Jerusalem där judiska, kristna och muslimska musiker spelar tillsammans. Ruth Illman träffade honom inför premiären i Barcelona.
    Läs mera

    ÖVERTYGAD MEN ÖPPEN?

    Sparat under: Kolumn av den 18 mars, 2008.

    Religionernas värld är i omvälvning. En del anser att religionerna håller på att försvinna: i vårt rationella samhälle finns inte längre plats för dem. Andra ser det som en omorganisering där fria religiösa samfund med karismatisk eller fundamentalistisk framtoning växer upp i de gamla institutionernas intorkade spår. Färdiga paketlösningar på existentiella problem står lågt i kurs, istället talar forskarna om ”välja och vraka”-religion eller religion à la carte. Man lyfter också fram ekonomin i det hela: religiösa organisationer ses som entreprenörer som konkurrerar om kunderna i branschen. Det gäller att ha en attraktiv och förmånlig produkt och marknadsföra den väl. Den emotionella sidan av tron har också blivit viktigare: vi vill ha erfarenheter och andliga upplevelser, inte dogmer och förbud. Därför talar många om andlighet eller spiritualitet istället för religion då de beskriver sin tro. Misstron mot de religiösa institutionerna och deras ideal växer: alla säger sig arbeta för fred, rättvisa och kärlek – men då man ser vad människor de facto åstadkommer inspirerade av religionerna och i deras namn är det ju ofta motsatsen. Att vara religiöst övertygad klingar inte vackert längre, och alltför troende människor beläggs med hög problempotential. Religiös ses som liktydigt med intolerant: om jag har rätt så måste ju alla andra ha fel. Att vara troende gör det automatiskt svårare att acceptera andra människor med annan tro. Så tänker vi ofta.

    Läs mera