Den fria konkurrensens brutna löften
Foto: Oskar Skogberg
Att med de liberala marknadskrafternas logik utlokalisera och konkurrensutsätta kommunala tjänster har ett problem: det fungerar inte. Forskaren Elina Aaltio säger att de partier som på riktigt sörjer för välfärden behöver fler ”tankearbetare” för att inte bli manipulerade av lobbyister.
– Jag tycker att själva idén är befängd. Varför skulle kommunerna spara pengar genom att utlokalisera sin service till privata företag vars främsta syfte är att generera vinst åt sina ägare?
”De goda besluten måste väga tyngre än de sämre”
Foto: Anders G. Warne
Paavo Arhinmäki har några intensiva veckor i strålkastarljuset bakom sig: nyligen presenterade han sitt förslag till kulturbudget och före det slog han larm om förnyelsen av vinstutdelningsbeskattningen. Men hur smakar regeringssamarbetet i halvtid?
Då Vänsterförbundet gick med i Jyrki Katainens regering 2011 fanns det kritiska röster inom partiet som motsatte sig beslutet. Halvvägs in i perioden motsätter de sig fortfarande. Men ordförande Paavo Arhinmäki säger, med hänvisning till både förestående och redan fattade beslut, att han som helhet är nöjd med deltagandet i regeringen.
Sterilisering som kontrollverktyg
Foto: Freja Högback
Under 1900-talet har den finska staten genom tvångssterilisering kontrollerat vem som kan få barn. Ännu kontrolleras vem som juridiskt kan korrigera sitt kön.
Sari Irni är intresserad av på vilka olika sätt tvåkönssystemet utmanas. Av den anledningen har hon börjat undersöka användningen av könshormoner. I sin forskning om transkönade personers erfarenheter av könskorrigering och hormonbehandlingar berör hon även tvångssteriliseringar. Ännu år 2013 står det i den finska lagen att för att en person ska få korrigera sitt kön juridiskt, skall denna person vara steril. Könskorrigerande hormonbehandlingar godkänns nämligen som ett sätt att sterilisera en person.
Centralorganisationerna vänder de svaga ryggen?
Enligt Anu Suoranta är det viktigt att erkänna att arbetstagarna och arbetsgivarna har olika intressen. EK antyder däremot att det i Finland finns ett ”vi” som får det bättre som helhet genom snuttjobb, icke höjda löner och uppluckrade anställningsskydd. I ”det allmänna godas” namn förväntas arbetstagaren ta del i ett nationalekonomiskt talko utan att själv få något. Foto: Oskar Skogberg
De kvinnodominerade låglönebranscherna är splittrade mellan tre fackliga centralorganisationer och ingen vill på allvar sätta sin prestige på spel genom att hårdnackat försvara deras intressen. Forskaren Anu Suoranta har kokat ner fackets problem till två huvudpunkter.
Arbetsmarknadsparternas förhandlingar om en central uppgörelse har precis gått i stöpet då doktorn i statskunskap och Vänsterförbundets fullmäktigesuppleant i Helsingfors, Anu Suoranta, träffar Ny Tid i saluhallen i Hagnäs. Hon är inte överraskad och säger att de strandade förhandlingarna är ytterligare ett exempel på att det inte finns något förtroende mellan parterna.
Mera service, mindre lön
Enligt PAM:s viceordförande Jaana Ylitalo är det ofrivilliga deltidsarbetet en av dagens centrala utmaningar. Också om man arbetar heltid är dagens löner inom servicebranschen föga lysande. Foto: Otso Harju
Servicebranschen växer och genererar redan idag över hälften av Finlands BNP. Det är också här som talet om flexibilitet och låglöneyrken kristalliseras. Jaana Ylitalo är viceordförande i PAM, vars medlemsantal stiger stadigt.
– Alltid hittar ju det här arbetslivet på nästa sätt att kringgå saker, genast då man lyckats reglera det förra.
