Tissarens pott
En text ur Susanne Ringells Vattnen, en novellsamling under arbete.
Det bor tattare vid Tissarens pott. De har en hel hoper med ungar som fladdrar för vinden likt kvinnornas tunna spetsförkläden, för den knottstinna vinden där vid potten. Ungarna är kvicka och spinkiga, men kvinnorna är sävliga och tjockmagade som våra bästa bönder och kakfyllda kommunalråd. Tung svart sammet böljar brett kring kvinnorna, och så det där lilla, ljusa spetsfrimärket ytterst, ovanpå allt hull och all sammet.
