993

Vi finländare är tredjebäst, efter svenskarna och tyskarna, på att bojkotta produkter som är orättvist framställda. Enligt en undersökning undviker var tredje finländare att köpa varor som är tillverkade under skumma förhållanden.

Konsumenter med samvete betyder förstås bra tider för rättvisemärkta varor. Enligt den internationella samarbetsorganisationen för rättvis handel, FLO, ökade konsumtionen av rättvisa produkter med 15 procent i fjol. Värdet på försäljningen i hela världen var 3,4 miljarder euro, i Finland 87 miljoner euro.

– En ganska bra siffra, konstaterar Heidi Korva på Föreningen för främjande av rättvis handel. Åtminstone en hisnande ökning från 2004 då försäljningen låg på under åtta miljoner euro.

Heidi Korva berättar att en tredjedel av finländarna bryr sig om produkters ursprung. Man kallar dem Lohas-konsumenter, från engelska Lifestyle of health and sustainability. I praktiken människor som köper varor med tanke på hälsa och hållbar utveckling. Eller åtminstone funderar på att göra det. Fairtradelogotypen är välkänd bland konsumenterna, och enligt undersökningar litar folk på certifieringen. ”Världen förändras för varje inköp”, lyder sloganen som får finländare att göra klokare val.

Samtidigt finns det många som kritiserar Fairtradekonceptet. Hjälpen anses inte nå de allra fattigaste. Systemet bygger på att jordbrukaren får mera ersättning för sin produkt genom att höra till Fairtrade. För ett rättvist kaffepaket får jordbrukaren nästan dubbelt så mycket som för ett ”vanligt” kaffepaket, men för att få behålla certifieringen måste till exempel miljökrav uppfyllas, vilket är dyrt. För de producenter som inte har råd att möta kraven förbättras situationen inte.

Förstående finländare

Det finns för närvarande 1 500 certifierade produkter i Finland. Rättvisa bananer har alltid varit en storsäljare, och på senaste tiden har rättvist vin och bomull ökat i popularitet.

– Konsumenterna har stor makt, och vi försöker hela tiden få fler intressanta varor till Rättvisemärktgruppen.

Prisskillnaden är ett problem för dem som jagar det billigaste alternativet. Anledningen till att Rättvisemärkta produkter är dyrare är att producenten får ett garanterat minimipris för produkten genom att uppfylla kraven. Det här minimipriset är högre än världsmarknadspriset, vilket förutsätter att konsumenterna betalar mera för varan. Korva är ändå positiv.

– Jag tror att en anledning till att finländarna bryr sig är att vi själva för inte så länge sedan var ett U-land. Vi vet att man inte blir rik på jordbruk. Många är beredda att betala lite mera, då man vet att pengarna går till ett gott ändamål, säger hon.

Rejäla städer

I Finland kan kommunerna nu ansöka om att bli Rättvishandel-städer. Det finns redan sex stycken, bland dem jättar som Esbo och Tammerfors. I praktiken förbinder sig staden att välja rättvisa produkter till olika tillställningar och till caféer och restauranger.

– För att vår verksamhet ska märkas räcker det inte med att en enskild människa väljer att köpa rättvisemärkt kaffe, det är förstås bra, men genom att aktivera arbetsplatserna och kommunerna når vi större grupper, säger Korva.

Amanda Mannström