80 miljoner på flykt

av Janne Wass

Fler människor än någonsin tidigare i historien befinner sig för tillfället på flykt undan krig, förföljelse, fattigdom och ekologiska katastrofer. Ny Tid granskar några av världens värsta flyktingkriser.

Tänk dig att hela Nordens befolkning plötsligt tvingades gå man ur huse och lämna sina hem, sina jobb och alla sina skyddsnät bakom sig. Vart ska vi ta vägen? Hur ska vi bo? Hur ska vi få mat för dagen? Var ska vi söka hjälp? Hur ska plötsligt omvärlden klara av att ta hand om alla dessa finnar, danskar och svenskar? Norden har drygt 27 miljoner invånare. Det är ungefär exakt lika många människor som i dag lever på flykt från sina hemländer. Tredubbla sedan den här oformliga folkmassan, och du får det totala antalet människor som har tvingats lämna sina hem. Över  80 miljoner människor lever i dag som interna flyktingar eller har flytt sina hemländer, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR, och siffran växer hela tiden.

Värst är situationen i Syrien, Venezuela, Afghanistan och Sydsudan. Hela 25 procent av alla världens externa flyktingar kommer från Syrien – närmare 7 miljoner, enligt UNHCR. Inbördeskriget i Syrien fortgår nu på sitt elfte år, och visar inga tecken på att avta. Merparten av alla syriska flyktingar befinner sig i dag i läger i Jordanien eller Turkiet. Nästan 20 procent av alla venezuelaner har flytt Venzuela sedan början av 2000–talet och den bolivarianska revolutionen. Enligt tankesmedjan Brookings är den venezuelanska flyktingkrisen den mest underfinansierade i världen. Medan de syriska flyktingarna stötts med över 20 miljarder dollar, har de venezuelanska dito fått nöja sig med 3 miljarder, trots att det rör sig om nästan lika många som lämnat landet – låt vara att många av dem inte klassas som flyktingar, utan som migranter.

Oro för Afghanistan

Man räknar idag med över 2,7 miljoner flyktingar från Afghanistan, och hjälporganisationer varnar för att siffran kommer att öka drastiskt efter 11 september. Det är det symboliskt laddade datum då USA:s militär på order av Joe Biden kommer att lämna landet. På webbsidan Just Security med anknytning till New York University School of Law drar Kemal Kirişci och Fulya Memisoglu paralleller till den syriska krisen som föregicks av USA:s beslut att dra sig ut ur Irak, vilket lämnade fältet öppet för Islamiska Staten. På samma sätt rullar USA nu ut mattan för talibanerna i Afghanistan, hävdar forskarna.

På många sätt är de afghanska flyktingarna mer utsatta än de syriska, skriver Kirişci och Memisoglu. I världens största mottagarland för flyktingar, Turkiet, har till exempel de syriska flyktingarna en en annan juridisk status än de flesta afghaner, och bättre tillgång till socialskydd och arbetsmarknad. I många städer har syriska mini-samhällen vuxit fram, och allt fler syrier börjar känna sig hemmastadda i Turkiet. De afghanska flyktingarna känner sig enligt en färsk rapport från Mixed Migration Centre betydligt sämre behandlade i Turkiet, utan juridiskt skyddsnät och under ständigt utvisningshot.

Iran har traditionellt varit afghanska flyktingars första anhalt, men Iran har mörbultats av coronakrisen, amerikanska sanktioner och strömmen av flyktingar från Syrienkrisen.

Det iranska parlamentet ska under våren behandla en drakonisk lag som skulle kriminalisera de kring 2 miljoner papperslösa afghanska flyktingar som befinner sig i landet – papperslösa afghaner skulle riskera upp till 25 års fängelse bara på grund av sin vistelse i Iran, och därtill skulle polisen få rätt att öppna eld mot fordon de misstänker att transporterar afghanska flyktingar ”om den flyr från en poliskontroll”.

Afrika hårt drabbat

En av världens största humanitära kriser pågår i Sydsudan, men vi hör relativt sällan talas om den i Europa. Det beror delvis på att förhållandevis få sydsudanesiska flyktingar når de europeiska gränserna. Över fyra miljoner sydsudaneser är på flykt från sina hem. Nära två tredjedelar av dem är barn, och kring 2 miljoner är på flykt utomlands, i första hand i grannländerna Sudan och Uganda. Sydsudan är världens yngsta land, grundat 2011 efter ett blodigt inbördeskrig i Sudan. Ett nytt krig bröt ut 2013, som rasade i sju år. Ett fredsfördrag undertecknades 2020, men Sydsudan är ett av världens fattigaste länder, härjat av vattenkriser och hungersnöd, vilket gör återintegreringen av flyktingarna i samhället utmanande. Paradoxalt nog är Sydsudan dessutom ”hem” för närmare 300 000 flyktingar från grannlandet Sudan – som lidit av det utdragna kriget i Darfur, som fortfarande pågår på sparlåga.

Flera av de värsta flyktingkriserna i världen pågår i Sudans grannskap i centrala Afrika, snarare än vid Medelhavet. Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska republiken, södra Sahelområdet, Somalia och Eritrea är alla hårt drabbade.

Apartheid i Myanmar

Ett av de mest utsatta folken i världen är rohingyerna, Myanmars muslimska minoritet, som både under militärstyret och Aung San Suu Kyis korta tid vid makten har behandlats som paria och nekats medborgarskap i landet. Det finns uppskattningsvis mellan 1,5 och 2 miljoner rohingyer, som i praktiken är ett statslöst folk. År 2016, under Suu Kyis- tid som statsminister, inledde burmesiska säkerhetsstyrkor en massfördrivning av rohingyafolket ur landet. I dag bor kring 900 000 i nödtorftiga flyktingläger i Bangladesh, vars regering har vägrat ta ansvar för dem. De som lever kvar i Myanmar har klassats av människorättsorganisationer som överlevare av folkmord och offer för apartheid.

Det är inte heller skäl att glömma de 3,6, respektive 1,3 miljoner interna flyktingarna i Jemen och Irak, eller de över 4 miljoner flyktingar från olika länder som lever i Jordanien och Irak.

Foto UN Women / Allison Joyce

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.