782
Jag frågar Kari Latva-Rasku, en österbottning som är produktutvecklingschef för två av ABB:s företag i Xiamen och Peking. Han har jobbat här ett och ett halvt år och kom hit från ABB i Vasa. Han rapporterar till Zürich.
– Kommunikationsproblemet är det största här, också inom företaget. Det finns de som vill begränsa sitt ansvar. I Finland tar man gärna mer ansvar än vad arbetsbeskrivningen förutsätter. Här gör man inget utöver det man uttryckligen har ansvaret för, och då blir många saker ogjorda. I den kinesiska kulturen ingår att man inte gärna ställer frågor. Hierarkin är så stark att man inte vågar vända sig uppåt, inte heller åt sidan, men nog nedåt. Det är bara om någon ställer en direkt fråga som man medger att någonting är oklart eller att problem uppstått. Ett annat problem är att informationen inte går vidare.
– Asiaterna är ett ja-ja-folk. När man har en palaver säger man nog ja, men sedan händer ingenting, just för att det uppstått någon oklarhet. Personrelationerna är viktiga. Saker kan också hända mycket snabbt om allt funkar mellan alla. I många fall uppstår relationerna redan i gymnasiet eller vid universitetet.
Kari medger att det skulle vara lättare om han kunde kinesiska, men det har han inte haft tid att lära sig. Det är lättare att kommunicera med yngre än med äldre, som har alltför stor respekt för överordnade och inte vågar fråga.
– Framför allt måste man förtjäna sin ställning. Det är ju samma sak i Finland, det är ingen stor skillnad.
Det är viktigt att lära sig det kinesiska sättet att kommunicera:
– I Europa kommer det viktigaste i början. I Kina börjar man däremot med vackra fraser. Så vill man inte säga nej. Här måste man säkerställa att alla förstått vad man sagt och man måste själv lyssna till slut och uppfatta också det lilla but som försiktigt framförts.
Vidare respekteras ålder och erfarenhet mer än hos oss.
– I Europa är experterna vanligen mellan 40 och 50 år, i Kina är de 60, och vanligen verkligt skärpta typer.
Till Karis jobb hör kvalitetskontroll och han säger att man allmänt strävar till bättre kvalitet och till att göra Made in China-etiketten till en positiv reklam. Men alla företag tar inte kvaliteten på så stort allvar.
Kari medger att det skulle vara lättare om han kunde kinesiska, men det har han inte haft tid att lära sig. Det är lättare att kommunicera med yngre än med äldre, som har alltför stor respekt för överordnade och inte vågar fråga.
– Framför allt måste man förtjäna sin ställning. Det är ju samma sak i Finland, det är ingen stor skillnad.
Det är viktigt att lära sig det kinesiska sättet att kommunicera:
– I Europa kommer det viktigaste i början. I Kina börjar man däremot med vackra fraser. Så vill man inte säga nej. Här måste man säkerställa att alla förstått vad man sagt och man måste själv lyssna till slut och uppfatta också det lilla but som försiktigt framförts.
Vidare respekteras ålder och erfarenhet mer än hos oss.
– I Europa är experterna vanligen mellan 40 och 50 år, i Kina är de 60, och vanligen verkligt skärpta typer.
Till Karis jobb hör kvalitetskontroll och han säger att man allmänt strävar till bättre kvalitet och till att göra Made in China-etiketten till en positiv reklam. Men alla företag tar inte kvaliteten på så stort allvar.
Peter Lodenius
