Nordiska rådets filmpris har fått ett ansiktslyft från och med i år, då samtliga nominerade filmer visas i alla nordiska länder innan priset offentliggörs. I Helsingfors skedde det här under Kärlek&Anarki-filmfestivalen i slutet av september. Ny Tid träffade två nominerade regissörer. Årets pristagare presenteras på onsdag.
– Jag klippte ju teveserien Riget åt Lars von Trier, men det var ett katastrofalt samarbete och vi hade inte snackat sedan dess, inte förrän Lars ringde och frågade om jag inte kunde tänka mig att regissera ett av hans manus, berättar den danska filmregissören Jacob Thuesen.
Det var upptakten till en av fjolårets intressantaste nordiska filmer De unge år – Erik Nietzsche Del 1, eller insidefilm om man ska använda Thuesens ord:
– Det här är ju snarare en blinkning åt filmfolk, största delen av kontentan går en förbi om man inte känner till nordisk film från de senaste decennierna.
Mellan raderna syns bland annat en överdrivet hyllad Jan Troell, klipp ur von Triers filmer och en och annan filmdespot från Den danske filmskole.
Manuset för De unge år – Erik Nietzsche Del 1 är ett slags semibiografi om Lars von Trier, där Erik Nietzsche enligt författaren skall ses som ett ironiskt pseudonym. I filmen lyckas protagonisten Erik efter flera misslyckade försök bli antagen till Den danske filmskole på 1970-talet, där han ämnar förverkliga sin stora filmdröm – en film om löv. På filmskolan utsätts Erik för vanvettiga lärare, udda studiekompisar och till synes ofattbara oskrivna regler. Filmen är ett drama späckat med svart humor och full på farslika situationer, där vanvett och allvar saligt blandas.
Thuesen beskriver själv filmen som en konstnärs ”nödvändigt onda utveckling”, då filmens huvudperson utvecklas från ett naivt löfte till en cynisk och beräknande konstnär för att kunna genomföra sitt projekt.
– Det här ämnet är mycket vidkommande för mig och alla som gör film. Jag uppfattar mig själv i stånd till att bli god vän med vem som helst, om det kan hjälpa min film.
Därför finns också von Trier med som berättare i filmen fast han enligt Thuesen inte var helt märklig att samarbeta med den här gången heller då ”Lars för det mesta låg inne i studion och hade huvudvärk”.
– Vårt samarbete beskrivs på sätt och vis ganska bra av handlingen i De unge år – Erik Nietzsche Del 1. Lars tycker antagligen att jag är en stor idiot, men en ytterst kunnig idiot, menar Thuesen och det är svårt att veta om han är ironisk.
Du störs inte av att jag (och andra journalister) frågar så mycket om von Trier?
– Inte alls, det bekommer inte min film på något sett, för i slutändan är det ju min regi som präglat slutresultatet. Det var också mitt beslut att ta med Lars som berättare. Jag gjorde röstprov med mängder med skådespelare för att hitta en berättare, men i slutändan var Lars den enda som var tillräckligt ironisk.
Trivs som regissör
På det hela taget beskriver Thuesen De unge år – Erik Nietzsche Del 1 som ett lyckat projekt och beslutet att omprioritera sin karriär och fokusera på regi framom klipp har han heller inte ångrat. Thuesen blev utexaminerad som filmklippare från Den danske filmskole 1991 och De unge år – Erik Nietzsche Del 1 är hans andra spelfilm. Han har dessutom, innan sin prisbelönta och kritikerrosade debutfilm Anklaget från 2005, också gjort några dokumentärfilmer. Förutom det har han jobbat som klippare åt flera stora danska regissörer som Susanne Bier, Jørgen Leth och Anette Olesen.
– Steget från från klipprummet till regissörsstolen var nog egentligen ganska omärkligt, säger Thuesen och räknar upp fördelarna med klippbakgrunden:
– Stresstålighet, då man är van att sitta ensam i ett klipprum upp till fyra månader, helhetsbild, då man problemfritt kan lägga ihop olika tagningar i huvudet o.s.v. Men på det hela taget anser han ändå att han lärt sig mera som regissör än han tog med sig.
– Men steget från dokumentär till fiktion var stort, enligt Thuesen som i sitt nästa projekt kommer han att prova på en tredje genre – teveserien.
– Man kan ju tänka sig att en teveserie och spelfilm är ganska lika, men berättartekniskt sett är de helt olika. Teveserien behöver inte följa en spänningskurva på samma sett och därför kan man göra flera utsvävningar.
Serien, som har inspelningsstart nästa år, handlar om en dansk politisk terroristgrupps verksamhet under 1980-talet. Gruppen liknade i viss mån Rote Armee Fraktion (RAF) men var helt anonym.
– RAF:s medlemmar var ju kändisar från och med det första dådet, medan den här gruppen förblev anonym under flera decennier trots att de utförde många bankrån.
Thuesen är också glad över att jobba för teve då han ser det som ett mera tidsenligt format, något han illustrerar med att återkomma till sitt insidefilm-begrepp.
– Det finns egentligen ganska många människor som kunde ha intresse av De unge år – Erik Nietzsche Del 1 men de är utspridda över hela Europa, ja kanske hela världen. Därför är det ingen större idé att ge biodistribution åt filmen i ett visst land. Jag ser helt enkelt biodistribution i allmänhet som lite passé, säger Thuesen. Men samtidigt är han ändå glad för att filmen nominerats till Nordiska rådets filmpris så att den haft biovisning i liten utsträckning i alla nordiska länder.
Hur tycker du då att film borde distribueras?
– Om vi tänker nordisk film så har till exempel kabeltevebolaget TV1000 en nordisk kanal. Dessutom tycker jag att institutioner som Nordisk film- och TV-fond kunde ha distribution via internet som skulle vara tillgänglig för alla.
De unge år – Erik Nietzsche Del 1. Regi: Jacob Thuesen. Manus: Lars von Trier.
Anton Shüller
