Klimatförändringarna har under de senaste åren varit ett hett diskussionsämne och en viktig politisk fråga som fått folk att stanna upp och tänka igenom sina konsumtionsvanor och sina ekologiska fotavtryck. Men där har engagemanget tagit slut för de flesta av oss finländare. Fortfarande uppfattar vi det som vår subjektiva rätt att flyga till andra sidan jordklotet i semestersyfte, att ta bilen till gymmet två kilometer från hemmet, att bo i egnahemshus långt från järnvägar och infrastruktur och att konsumera i enlighet med plånboken och inte miljön.
Vi finländare är stolta över vår natur och talar gärna om miljöproblem på östra sidan gränsen, men faktum är att vi i Finland är ganska bra på att tära på vår planet. År 2006 var vårt ekologiska fotavtryck tredje störst i världen – värre än oss var enbart USA och Förenade arabemiraten (HS 23.9.2008). Det är alltså hög tid att vi axlar vårt globala ansvar, inte enbart i tal utan också genom ändra vår livsstil och våra konsumtionsvanor. Och – det som inte kan upprepas nog – genom att rösta ekologiskt.
Dessa frågor var på tapeten i lördags (27.9) på miljöorganisationen Dodos årliga evenemang Megapolis och årets tema var ”lyckliga städer”. Genom ett heldagsseminarium med inbjudna gäster och olika happenings, filmer och workshops, diskuterades vad det är som gör den urbana miljön till en god plats där medborgarnas välmående och livsstil går hand i hand med stadsplanering och miljöfrågor.
På seminariet presenterades olika lyckade urbana projekt och ekologiska initiativ. Speciellt mycket gensvar fick Colombias huvudstads f.d. borgmästare Enrique Peñalosa. Under sin tid som borgmästare lyckades han genomföra det som få här ens vågar drömma om – att omstrukturera stadens vägnätverk så att cyklisternas och fotgängarnas behov står i centrum. I dag har Bogotá totalt bilfria dagar, breda esplanader för fotgängare, kilometervis med cykelvägar och ett extremt välorganiserat system av lokala transportmedel. Och kampen fortsätter mot en demokratisering av parker och stränder. En viktig utgångspunkt i Peñalosas gröna revolution är kombinationen ekologi, demokrati och jämlikhet.
Bogotás exempel känns som en utopi, men det visar också att utopier ibland faktiskt kan bli verklighet. Det är dags att gräva fram alla bortglömda ekologiska utopier och på allvar göra något av dem.
Rita Paqvalén
