Partierna och Nato

av Janne Wass

Händelserna i Ukraina 2014 fick många tidigare Natomotståndare att tänka om. Ny Tid reder ut hur de olika partierna ser på försvarsalliansen i dag.

Ett finländskt Natomedlemskap har diskuterats aktivt sedan Sovjetunionens fall i början av nittiotalet, men fick ny fyr i och med Rysslands annektering av Krim 2014. Finland anslöt sig 1992 till Euroatlantiska partnerskapsrådet som verkar under programmet Partnerskap för fred (PFF). Medlemmar i PFF är 28 Natoländer och 22 partnerskapsländer, och det är detta medlemskap som möjligggör att Finland till exempel deltar i Natoledda operationer som KFOR och ISAF.

Natodebatten i Finland handlar i huvudsak om vilka säkerhetspolitiska och diplomatiska följder ett Natomedlemskap skulle ha, och hur förhållandet till USA och Ryssland skulle förändras. Ett annat diskussionsämne är huruvida Finlands medlemskap borde avgöras med en folkomröstning. Traditionellt är Natovänliga partier skeptiska till en folkomröstning, eftersom de finländska medborgarna med bred majoritet motsätter sig Natoanslutning (endast mellan 20 och 30 procent stöder ett medlemskap).

Diskussionen påverkas också av den svenska debatten. I Sverige har medierna under Ukrainakrisen rapporterat alarmistiskt om Rysslands förehavanden, vilket skapat ett bredare stöd för ett svenskt Natomedlemskap. I Finland har bland annat Svenska folkpartiet och De gröna betonat samorganisation med Sverige i Natofrågan. Ny Tid reder här ut partiernas inställning till Nato.

Samlingspartiet

samlingspartiet logo webbTraditionellt Finlands Natovänligaste parti. Nato nämns inte partiets principprogram, som talar om att Finlands försvar ska utvecklas i samarbete med internationella aktörer. Däremot har Samlingspartiet ett partifullmäktigebeslut från 2006, där partiet förespråkar ett Natomedlemskap. Under sin partikongress i somras, specificerades att Finland bör ansöka om ett Natomedlemskap ”under de närmaste åren”. Nya ordföranden Petter Orpo har ändå inte varit lika Natoivrig som företrädaren Alexander Stubb, och poängterar att ett Natomedlemskap ”måste ha ett brett folkligt stöd”. Denna brasklapp kan dock komma sig av att inrikesminister Orpo inte ser det som nödvändigt att ordna en folkomröstning om Natoanslutning. Enligt Helsingin Sanomats valmaskin 2015 stödde 90 procent av partiets kandidater ett Natomedlemskap inför det förra riksdagsvalet.

Svenska folkpartiet

sfp logo webbHar under de senaste åren varit lika Natoivrigt som Samlingspartiet. Förre ordföranden Carl Haglund stödde ett Natomedlemskap även under sin tid som försvarsminister. Nya ordföranden Anna-Maja Henriksson har inte varit lika pådrivande i Natofrågan. Henriksson binds ändå att ett partifullmäktigebeslut i somras om att Finland bör vara Natomedlem senast år 2025.  Resultat i HS valmaskin: 63 procent stödde Natomedlemskap.

Kristdemokraterna

kristdemokraterna logo webbHåller diplomatiskt dörren öppen för ett Natomedlemskap, men förespråkar inte uttryckligen ett. I parti- och valprogram betonas inte Finlands alliansfrihet, utan Kd konstaterar att Finland ska ”utveckla sitt samarbete med Nato”. Partiets ungdomsförbund har stött ett Natomedlemskap, men dess motion om saken röstades ner i partifullmäktige. Ordförande Sari Essayah säger till Verkkouutiset att Kristdemokraternas ståndpunkt inte påverkas av att dess svenska systerparti nyligen börjat stöda ett medlemskap i Nato. Resultat i HS valmaskin: 25 procent stödde Natomedlemskap.

Sannfinländarna

sannfinländarna logo webbTraditionellt ett Natokritiskt parti, men också ett kluvet parti. Försvarsminister Jussi Niinistö har inte öppet stött ett Natomedlemskap, och var en av de pådrivande krafterna för den Natoutredning som publicerades i våras. Sannfinländarna har tidigare krävt en folkomröstning för ett Natomedlemskap. Ordförande och utrikesminister Timo Soini var tidigare Natomotståndare, men i sin bok Peruspomo skriver han att han är glad att Finland inte har stängt dörren till försvarsalliansen. I och med Rysslands agerande i Ukraina, har Sannfinländarnas Natomotstånd blivit mindre absolut, åtmistone i partitoppen. Resultat i HS valmaskin: 9 procent stödde Natomedlemskap.

De gröna

de gröna logo webbFram till början av 2010-talet var De gröna absoluta Natomotståndare. Ännu 2011 hette det i partiprogrammet att Finland inte bör ansöka om Natomedlemskap. I dag heter det att det inte för närvarande är lägligt för Finland att ansöka om ett Natomedlemskap, men att partiet ställer sig öppet till att utreda möjligheterna till Natoanslutning. Partiordförande Ville Niinistö har antytt att partiets ståndpunkt kan förändras om Sverige blir Natomedlem. Niinistö förutsätter ändå en folkomröstning. År 2014, i samband med Ukrainakrisen, kom flera ledande gröna politiker ”ur skåpet” som Natoförespråkare, bland annat Osmo Soininvaara, Heidi Hautala och Panu Laturi. Resultat i HS valmaskin: 14 procent stödde Natomedlemskap.

Centern

center logo webbPartiet ställer sig negativt till ett Natomedlemskap, men inte kategoriskt. Enligt partiprogrammet är det inte för tillfället lägligt för Finland att ansöka om ett Natomedlemskap, men möjligheten till ett dylikt bör hållas öppen. Partiordförande och statsminister Juha Sipilä är Natomotståndare och partiet kräver en folkomröstning om ett medlemskap övervägs. Resultat i HS valmaskin: 7 procent stödde Natomedlemskap.

Socialdemokratiska partiet

sdp socialdemokraterna logo webbFinland är ett land som tillgodoser sitt eget försvar och är alliansfritt, heter det i Sdp:s partiprogram. Enligt partiordförande Antti Rinne skulle ett Natomedlemskap försämra Finlands säkerhet och skapa spänningar mellan Finland och Ryssland. Inom partiet har det ändå funnits politiker på högerkanten som förordat ett Natomedlemskap, bland annat Mikael Jungner, och riksdagsgruppens ordförande Jouni Backman säger till Yle att ett fördjupat samarbete med Nato inte är uteslutet. Sdp kräver folkomröstning om eventuellt Natomedlemskap. Resultat i HS Valmaskin: 6 procent stödde Natomedlemskap.

Vänsterförbundet

vänsterförbundet logo webbKategoriskt nej till Natomedlemskap råder inom Vänstern. Enligt tidigare ordförande Paavo Arhinmäki är Nato en förlängning av USA:s militärpolitiska intressen. Både Arhinmäki och nya ordföranden Li Andersson har poängterat Finlands roll som neutral part och medlare.  Vänsterförbundets partiprogram säger att Finland inte bör ansöka om Natomedlemskap, och att Finlands samarbete med Nato inte heller får utvecklas på ett sätt som hotar Finlands alliansfrihet.  Resultat i HS valmaskin: 2 procent stödde Natomedlemskap.

Text: Janne Wass

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.