Ny era i Hongkong

av Gordana Malešević

Sedan Kinas nationella säkerhetslag började gälla i Hongkong, har internationella människo-rättsorganisationer börjat lämna staden, på grund av oro för sina anställdas säkerhet. Ironiskt nog sker detta samtidigt som Kina tar plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Närmare 90 internationella organisationer, däribland Amnesty, Freedom House och Human Rights Watch, har uppmanat den kinesiska statsmakten att dra tillbaka landets säkerhetslag från att gälla i Hongkong, och säger att lagen är ”ett förgörande angrepp på mänskliga rättigheter”. Uppmaningen kommer självfallet inte att hörsammas, det har allt fler börjat förstå.

Tyska Friedrich Naumann Stiftung, som är knutet till liberala Freie Demorkratische Partei och arbetar med att stärka demokratiska värden och mänskliga rättigheter i världen, är den senaste i raden av organisationer som stänger sina kontor i Hongkong sedan Kinas nationella säkerhetslag i sin helhet började gälla. Enligt stiftelsen kan de ”inte längre garantera sina anställdas säkerhet i Hongkong”. Även amerikanska National Democratic Institute for International Affairs och International Republican Institute lämnar Hongkong. Liksom Friedrich Naumann Stiftung ska de omlokalisera till Taiwans huvudstad Taipei.

Alla måste samarbeta

Sedan Xi Jinping tog över ledarskapet har avståndet mellan Kinas kommunistiska parti och staten minskat. 2015, halvvägs in i Xis första mandatperiod, röstades Folkrepubliken Kinas nya nationella säkerhetslag igenom. 2017 trädde den i kraft på fastlandet. Det var således endast en tidsfråga innan den skulle implementeras på Kinas hela territorium.

Lagen ger staten utrymme att utöva större kontroll över skolor, universitet, medier och frivilligorganisationer. Dessutom måste individer, företag och organisationer samarbeta med landets underrättelsetjänst. Både inhemska och utländska företag och organisationer som är verksamma i Kina är tvungna att följa regimens skärpta censur och samarbeta med myndigheters utredningar. Om de inte gör det kan företagen åläggas med böter och företagens anställda åtalas och dömas till fängelsestraff.

Några veckor efter att lagen hade röstats igenom frihetsberövades eller försvann över 300 människorättsaktivister och jurister i ett landsomfattande polistillslag på fastlandet. En del är fortfarande spårlöst försvunna medan många har fått långa fängelsestraff för bland annat uppvigling.

Demokratins symboler försvinner

Sedan den 30 juni 2020, då Kinas nationella säkerhetslag i sin helhet började gälla även i Hongkong, har böcker rensats ut från bibliotek, nya läromedel distribuerats, politiska partier upplösts, folkvalda prodemokratiska ledamöter blockerats från att delta i den lagstiftande församlingens arbete och flera demokratiförespråkare och journalister dömts till fängelsestraff, för bland annat uppvigling. Hongkongs offentlighetsprincip, som bland annat tillät journalister att ta del av alla kommunala beslut, har begränsats. Det tidigare fria medieklimatet har inskränkts och informationsinskränkningen har börjat inverka negativt även på affärsklimatet.

Kinesiska staten har offentliggjort att den nu har en myndighet för ”skydd av nationell säkerhet” också i Hongkong. Men myndighetens verksamhet – att implementera den nationella lagen, att tysta dem som arbetar mot att lagen ska implementeras och att övervaka att lagen följs – har pågått i flera år. Därutöver har domare bytts ut och Hongkongs regering meddelat att rättsväsendet ska reformeras. Förutsättningarna för inhemska och utländska medborgare, företag och organisationer i Hongkong har förändrats. Hongkong har trätt in i en ny era.

Till följd av denna utveckling och i rädsla för repressalier har massdemonstrationer för ett demokratiskt styrt Hongkong upphört. Affärs- och restaurangägare har tagit bort affischer och klistermärken som propagerar för ett demokratiskt Hongkong, och en del Hongkongmedborgare har lämnat landet. De amerikanska sociala mediejättarna Facebook, Google, Twitter och Microsofts LinkedIn har gjort uppehåll och lämnar för närvarande inte ut användardata på begäran av Hongkongs, Folkrepubliken Kinas myndigheter. Företagen har ålagts med restriktioner, bland annat censurerat inlägg gällande fredliga prodemokratiska demonstrationer, nu (inte endast för användare på Kinas fastland utan) även för Hongkonganvändare. För de amerikanska sociala mediejättarna är det än så länge ingen stor förlust, Hongkonganvändarna utgör mindre än 0,3 procentenheter av företagens globala användarbas. Däremot kommer Hongkongbornas möjlighet till kontakt med, och information om, omvärlden att begränsas i takt med att Kinas nationella censur implementeras också i Hongkong.

Lagen hävdar dessutom jurisdiktion över individer som inte är medborgare i Hongkong, Folkrepubliken Kina. Utländska medborgare som är i Kina och anklagas för att ha brutit mot lagen kan deporteras utan rättegång och domstolsbeslut, eller gripas och åtalas. Med andra ord kan internationella organisationer inte skydda sina anställda, varken på Kinas fastland eller i Hongkong.

Politbyråns självförtroende växer

Kinas statsmakt är redan i utgångsläget inte en transparant politisk instans, och säkerhetslagen ger stora undantag och immunitet åt de nationella säkerhetsinstitutionerna och deras personal. Sammanfattningsvis åsidosätter den nya lagen helt det politiska system och det skydd av mänskliga rättigheter som gällt i Hongkong.

Att säkerhetslagen i sin helhet trätt i kraft i Hongkong är ett tecken på att politbyrån känner sig tillräckligt säker både på sin ställning på hemmaplan och på Kinas inflytande i världen. Politbyråns självförtroende har dessutom vuxit under hösten, efter att Kina blev invald i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Rådet består av 47 medlemsstater som innehar mandatet i tre år. Kinas mandat trädde i kraft 1 januari. Beslutet är omstritt med anledning av kinesiska statens många brott mot den egna befolkningen och för att statsmakten i och med sitt mandat anses få legitimitet för sina brott.

Rättigheter anpassas efter staten

Det faktum att amerikanska sociala mediejättar ålagts med restriktioner, censur, och att internationella människorättsorganisationer nu lämnar Hongkong är några av de effekter av säkerhetslagen som statsmakten räknat med. Den politiska ledningen i Kina, världens näststörsta ekonomi, vill få omvärlden att tro att det är en liten grupp medborgare som motsätter sig politbyråns hårda censur och auktoritära maktutövande. Med färre internationella vittnen i landet, och för medborgarna allt mer begränsade kontaktmöjligheter med omvärlden, kan statsmakten fortsätta att hävda att människorätts- och demokratiförespråkarna endast är en liten minoritet och ligister (eller som i fallet Xinjiang där majoriteten uigurer behandlas som separatister – terrorister). Samt hävda att världssamfundet saknar insyn i och förståelse för verkligheten, och därmed inte vet vad den talar om när den kritiserar staten för dess brott mot de internationella avtal gällande mänskliga rättigheter som Folkrepubliken Kina signerat och i väsentliga delar reserverat sig emot – anpassat rättigheterna efter eget behov.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.