TTIP

av Fredrik Sonck

Vissa politiska frågor blir faktiskt svartvita. Den om det planerade frihandelsavtalet TTIP är en sådan. Avtalet kan i och för sig säkert innehålla både positiva detaljer och förhållandevis odramatiska element. Det svartvita ligger i EU-parlamentets möjligheter att påverka avtalet. När det drar ihop sig till omröstning får parlamentet inte göra några ändringar i det, och det har inte heller haft ett meningsfullt inflytande på förhandlingarna. På grund av hemlighetsmakeriet kring detaljerna har Europa inte ens kunnat föra en ordentlig debatt om TTIP. Valet parlamentarikerna ställs inför är bu eller bä, ja eller nej, svart eller vitt.

Ny Tids och Åbo Nations EU-debatt tisdagen den 13 maj hamnade TTIP också i fokus. Emeritusprofessorn Lars D Eriksson, som satt i publiken, tvekade inte att beskriva avtalet och dess tvistlöningsmekanism ISDS som ett angrepp mot själva rättsstaten. Och man behöver inte ha läst en enda studiepoäng juridik för att förstå varför: ISDS tillåter företag att stämma stater på stora belopp om de fattar beslut som hotar deras vinstintressen. Tvisterna avgörs av en sluten klubb bestående av ett dussin affärsjurister, vars beslut inte kan överklagas.

EU-kommissionen motiverar ISDS på sin webbplats med att länder annars kan ”anta lagar som gör deras [företagens] investering värdelös, till exempel genom att plötsligt förbjuda en produkt som tillverkas i en fabrik som ägs av en utländsk investerare utan att betala någon kompensation”. Formuleringen är ytterligare ett tydligt symptom på unionens tendens att värna om företag framom sin egen befolkning. I klartext: om ett företag börjar tillverka produkter som medborgarna, och deras valda representanter, uppfattar som hälsovådliga eller miljöfarliga så kan de inte besluta om förbud, utan att riskera en knäpp på näsan. Motsvarande frihandelsavtal har på andra håll lett till att stater fällts för att ha infört till exempel varningsmeddelanden på cigarrettaskar.

Man kan i och för sig ha förståelse för att företag har ett intresse av att veta vilka spelregler som gäller, men så kallade politiska risker är något alla, så väl individer som företag, måste leva med i en demokrati. Det kommissionen helt ignorerar är att de politiska riskerna generellt sett är små för företag i dagens EU: alla länder suktar efter utländska investeringar och de nationella parlamenten är därför redan i nu återhållsamma med plötsliga eller godtyckliga förbud. Tvärtom pågår en destruktiv tävlan i att sänka skatter och andra så kallade trösklar.

ISDS är långt ifrån det enda som är problematiskt med TTIP, men också på ett allmänt plan handlar kritiken om hur makt överförs till näringslivet, företrädelsevis större företag. TTIP-avtalet ingår utan vidare i en större kontext där globaliseringen sker på kapitalets villkor, och där välfärdsstaten hamnar i kläm.

Det är förstås möjligt att det avtal som i slutändan läggs fram för EU-parlamentet visar sig innehålla fler goda än dåliga element i en majoritet av parlamentarikernas ögon. Det är också hypotetiskt möjligt att rödgröna kritiker missförstått eller överdramatiserat avtalets innebörd. Men. Avtal som har så stor påverkan på så många frågor kan inte reduceras till ett binärt förkastande eller godkännande då de når ett parlament. Folket måste, genom sina valda representanter, ha möjlighet att delta i beredningen, förhandlingar och debatt på hela vägen till beslut som påverkar dem och deras möjligheter att forma sitt samhälle. Om man kallar sig demokrat är detta verkligen inte en radikal synpunkt.

Tyvärr är processen bakom TTIP en manifestation av icke-demokrati som fått det avgående EU-parlamentets godkännande. Det nya, som väljs på söndag, har däremot möjlighet att säga nej till TTIP. Motivet behöver inte bara utgöras av dess innehåll, utan kan också vara formerna för dess tillblivelse. Ett klart nej skulle vara ett sätt för parlamentet att hävda egen makt, och dess legitimitet. Vem menar allvar med att EU:s demokratiunderskott är ett problem?

 

Fredrik Sonck

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.