Cecilia Huhtala är Finlands Svenska Skolungdomsförbunds nya ordförande. Hon ser mycket rum för förbättring inom utbildningen, men likaså i samhället, där unga fortfarande kämpar för att få sina röster hörda.
– Ibland kunde de vuxna stanna upp och lyssna på oss unga. Vi vet faktiskt väldigt mycket om vad som pågår runt i världen, förmodligen mera än vad de själva visste i sin ungdom. De förstår heller inte helt hur vår ångest inför framtiden ser ut.
Det säger 19-åriga Cecilia Huhtala. De senaste månaderna har fört med sig stora förändringar för henne. Hon är hemma från Petalax och blir till julen student från Vasa övningsskolas gymnasium. Nu har hon flyttat ner till Helsingfors för att på heltid sköta sin nya post som Finlands Svenska Skolungdomsförbunds (FSS) ordförande, till vilken hon valdes i maj på förbundets årsmöte Elevriksdagen.
Tidigt in i ungdomspolitiken
Huhtalas ingång till ungdomspolitiken skedde via skolan. Hon har varit aktiv i studerandekårsstyrelser, samt suttit i ungdomsfullmäktige, både som styrelsemedlem i Pedersöre och som vice och ordförande i Malax.
– Jag har alltid velat förändra saker i samhället. Också inom utbildningen, för den berör mig väldigt nära. Som skolelev ser man ju brister hela tiden.
Enligt Huhtala är påverkandet genom ungdomsfullmäktige ganska trögt och upplägget känns mera som en formalitet. Men nu har hon i ungefär ett halvår suttit som representant i Österbottens välfärdsområdes fullmäktige, där de unga enligt henne fått vara delaktiga.
– Vi ungdomar har fått föreslå vilka ämnen vi vill kommentera, vilka nämnder vi vill sitta i och på riktigt fått våra röster hörda.
Finlands Svenska Skolungdomsförbund kom med i bilden i början av 2020, när Huhtalas dåvarande ordförande i skolans studerandekårsstyrelse drog med henne på FSS kick-off-evenemang i Åbo. Senare samma år blev hon uppmanad att ställa upp i styrelsevalet på Elevriksdagen.
– Det var knappt jag vågade gå med i FSS för jag tänkte att det var så stort och jag kände inte alla, säger Huhtala och skrattar.
Hösten 2020 kom hon ändå in i styrelsen, valdes 2021 till vice ordförande och här sitter hon nu, knappa två år senare, som ordförande för ”världens äldsta och bästa skolungdomsförbund”.
Ny titel, nya utmaningar
– Det känns som att jag har fått en bra start i att jobba politiskt, säger Huhtala.
Hon är tacksam över att hon redan haft möjlighet att medverka i nyhetsartiklar om aktuella frågor; bland annat har hon kommenterat droganvändning hos unga och bristen på svenskspråkiga läromedel.
Dessvärre har ordförarskapet inte kommit igång utan svårigheter.
– Det har varit en konstig tid att börja. Vi har ingen kommunikatör för tillfället, ingen debattkoordinator och så anställer vi en ny politiskt sakkunnig nästa månad.
Framför sig har Huhtala en hel del att klura ut, och det handlar inte bara om rekryteringar. Mot slutet av augusti åker styrelsen ut på sin första ordentliga skolturné sedan pandemin, och senare i höst ska det ordnas toppmöte för elev- och studerandekårsstyrelsernas representanter. Huhtala påpekar att evenemangsplaneringen i pandemins efterdyningar fört med sig nya utmaningar. Därtill har förbundets budget tagit stryk av inflationen.
– Vi får ju inte mera pengar, samtidigt som allting blir dyrare och dyrare.
Ett förbund för alla – i princip
– FSS är partipolitiskt och religiöst obundet och vi representerar alla finlandssvenska skolungdomar, berättar Huhtala. Förbundets verksamhet riktar sig till grundskolans övre klasser, samt hela andra stadiet, det vill säga folkhögskolor, yrkesskolor och gymnasier.
Målgruppen är med andra ord tydlig, men vissa är svårare att nå än andra.
– Man kan definitivt säga att FSS är gymnasiestarkt. Och jag tror det är många andra förbund som också har problem med att nå fram till yrkessidan, för att den är så utspridd. Folkhögskolorna är i sin tur svåra i och med att de studerande där ofta kan vara mycket äldre.
Enligt Huhtala kan rektorernas och lärarnas intresse tyvärr vara ganska avgörande då det kommer till de studerandes engagemang, både i och utanför skolan. Det är främst gymnasister som dyker upp på FSS evenemang och aktiverar sig i förbundet. Att bättre inkludera högstadieelever, yrkes- och folkhögskolestuderanden i verksamheten är ändå något som FSS strävar till. Skolturnéerna spelar därför en viktig roll, förklarar Huhtala och menar att styrelsen under det här verksamhetsåret ska försöka kryssa av alla skolor i Svenskfinland.
Brist på svenskspråkiga läromedel
Som en aktuell fråga för FSS lyfter Huhtala fram bristen på svenskspråkiga läromedel.
– Skillnaderna mellan de finsk- och svenskspråkiga läromedlen är väldigt stora och översättningarna är inte alltid helt korrekta. Ibland finns det ingen översättning alls, vilket tvingar svenskspråkiga studerande att läsa på finska.
Huhtala berättar att FSS också vill att ungdomarna själva ska få vara med och utforma skolböckerna tillsammans med förlagen. I synnerhet de digitala läromedlen, som blivit allt vanligare i och med läropliktsreformen som gjorde andra stadiet obligatoriskt och kostnadsfritt. Så gott som alla läromedel som skolorna står för är nämligen i digital form. Huhtala säger att många av de yngre studerande i hennes skola, som fått sitt skolmaterial gratis, varit avundsjuka på hennes ”riktiga” skolböcker.
– De digitala böckerna är ofta väldigt tråkiga och platt gjorda och tar inte i beaktande vad vi studerande behöver för att lära oss.
För övrigt inskärper Huhtala att de dåliga läromedlen inte enbart belastar de studerande, utan även de redan överarbetade lärarna, som ofta måste ödsla extra tid på att själva täcka bristerna i de givna materialen.
”Det andra inhemska språket ska förbli frivilligt”
FSS tänker lägga mycket tyngd på det kommande riksdagsvalet, berättar Huhtala.
– Vi vill att det andra inhemska språket ska förbli frivilligt i studentexamen. Nu då skolan börjar och undervisningsministern kommer tillbaka från sin semester tror jag att frågan kommer upp på tapeten igen.
Under sin tid har FSS ändå haft en varierande agenda gällande den nyssnämnda frågan. Roat berättar Huhtala att förbundet ännu 2004 starkt förespråkade att göra det andra inhemska språket obligatoriskt i studentskrivningarna (regeringen Vanhanen gjorde 2003 det andra inhemska frivilligt i examen, red.anm.).
– Numera anser FSS ändå att pressen på de studerande är för stor. Vi var redan från början emot att mängden obligatoriska ämnen i studentskrivningarna höjdes till fem. Hur kan man ha fem obligatoriska ämnen, då fyra redan var för mycket för till exempel de kombistuderande, som samtidigt går både yrkesskolan och gymnasiet?
Hon tycker det att tanken på att göra det andra inhemska obligatoriskt är tokig, då finskaundervisningen i svenska skolor och vice versa inte ens fungerar som den är. Allt för mycket vikt läggs på grammatiken, vilket gör att de studerande som inte kommer åt att använda språket utanför skolan aldrig blir bekväma med att tala finska.
– Vi har ju sett att jättemånga svenskspråkiga flyttar till Sverige för att de helt enkelt inte är säkra på finskan.
Samtidigt menar hon att folk på finska sidan kanske inte helt förstår hur viktigt det svenska språket är. I synnerhet då det kommer till samarbete med andra nordiska länder, där de finskspråkiga i regel har den högsta språkbarriären. Enligt Huhtala är det ändå ingen lösning att göra det andra inhemska språket obligatoriskt, då de studerande både på den svenska och finska sidan redan färdigt förhåller sig negativt till undervisningen. Istället borde man satsa på att göra den bättre och roligare.
(Undervisningsminister Li Andersson meddelade i juni att hon inte kommer att föreslå att det andra inhemska ska bli obligatoriskt igen, trots att det står i regeringsprogrammet. Då denna tidning gick i tryck meddelade regeringen också att undervisningen i det andra inhemska språket utökas med 38 timmar i grundskolan, red.anm.)
Mera mellanår
Huhtala ogillar skarpt de höga prestationskraven i övergången från andra till tredje stadiet. Hon ser en klar koppling mellan höjningen från fyra till fem obligatoriska studentprov och antagningsreformen, som gjort att studentvitsorden i ansökningsskedet blivit långt mer avgörande.
Enligt Huhtala handlar reformerna mycket om att övergången ska ske så snabbt som möjligt.
– Det finns alltid lärare som säger att du inte ska ta mellanår utan bara studera, studera och sedan jobba resten av livet. Men på FSS vill vi att folk ska ta mellanår. För då hinner man få erfarenheter av olika slags områden och tänka ut vad man faktiskt vill göra.
Huhtala lyfter även fram förstagångskvoten i antagningen till tredje stadiet, som ytterligare ökar studerandenas press att genast komma in på rätt linje.
– Skolorna kan ha en jättestor kvot för förstagångssökande, och sen bara lite platser kvar för dem som söker andra gången. Så man ska verkligen vara säker på vad man väljer att studera.
Spänning i väntan på valet
Lite fjärilar har Huhtala i magen inför vårens riksdagsval.
– Nu har vi ju haft det så bra med vår undervisningsminister Li -Andersson, som värnar om det svenska språket och själv också talar svenska. Det blir därför intressant att se vem som tar över efter henne, vad vi får för regering och vad de tycker om det svenska språket och utbildningen överlag.
Den ekonomiska krisens påverkan på skolvardagen väcker också funderingar hos Huhtala. Bland annat oroar hon sig för hur skolmaten ska hålla en god nivå.
– FSS skulle vilja att det serverades frukost i skolorna. Skoldagarna blir väldigt långa och det räcker inte med bara en måltid.
Huhtala påpekar att det även i Finland finns ungdomar som inte får ordentligt att äta där hemma, vilket gör skolmaten extremt viktig. Samtidigt förstår hon att inflationen påverkar statens prioriteringar angående resursfördelning.
– Nu håller riksdagen ju på att sätta upp nästa budget och jag hoppas att de inte skär ner mycket på utbildningen. Men det finns nog risk för att det händer.
Ge ungdomen en röst i samhället
FSS företräder allting utbildningsrelaterat, men också sådant som berör ungdomars liv utanför skolan, berättar Huhtala. I förbundets politiska program står det i själva verket att den allmänna rösträtts- och valbarhetsåldern i Finland borde sänkas till 16 år.
– Det här skulle redan ge unga en jättebra möjlighet att aktivera sig i samhällsfrågor och få sin röst hörd väldigt tidigt.
Huhtala tycker att ungas tröskel till samhällspåverkan är väldigt hög, jämfört med de vuxnas. Ungdomar måste vara jätteinsatta och jobba väldigt hårt för att få fram sin sak, och ändå tas de ofta inte på allvar.
Ett flertal av dagens finlandssvenska politiker, till exempel Li Andersson och Mats Löfström, har i sin ungdom varit aktiva FSS:are. Är en karriär inom politiken något som Huhtala själv har i planerna?
– Jag vet inte. Det verkar jätteintressant och jag kommer allt närmare politiken ju mera jag jobbar med FSS. Visst är vi ett partipolitiskt obundet förbund, men det betyder inte att vi inte skulle vara politiska. Jag vet ändå inte om jag skulle vilja leva ett så offentligt liv, konstaterar hon sedan. Tills vidare räcker det bra för henne att representera skolungdomarna i ankdammen.
Foto: Hilda Purhonen